Dra lärdomar av Venstre!

2005-10-15 1. Borgerligheten har mycket att lära av Venstre i Danmark 2. FI är en parodi i sig 3. Nytt nummer av Anti-feministen 4. Att åter mötas - Recension 5. Intressanta länkar 6. Feminist-ideologin har även brutit sig in i de mest motståndskraftiga partierna 7. Kristdemokraterna tar kvinnomisshandeln på allvar 8. Captus får kritik på den feministkritiska rapporten 9. Några väl valda artiklar ur senaste numret av Genus (nr.3-2005) 10. Nulla poena sine lege! - Inget straff utan lag! 11. Högre straff för hot 12. Eliternas kamp mot Problemet 13. Därför älskar Federley Timbro 14. Hemlösa barn 15. Lösning på mobbningsproblematiken 16. Definitionen av konst är inte "att beröra" 17. Västerländska härskartekniker 1. Borgerligheten har mycket att lära av Venstre i Danmark I senaste numret av Rådslag (nr.4) har jag fått artikeln "Dra lärdom av Venstre" publicerad och artikeln täcker fem sidor. Rådslag är en tidskrift som ges ut av Centerpartiets Högskoleförbund som jag känner en större samhörighet med än vad jag gör med Centerpartiet och Centerpartiets Ungdomsförbund som valt bort den konservativa delen av partiets ideologi. Själva tidningen bygger på en liberal, kommunitär och konservativ grund. För att läsa lite om vad den kommunitära, eller den aristoteliska grunden, kan betyda kan du läsa Ilan Sadés fredagskommentar här. Fredrick Federley, som jag annars skattar högt, avfärdade resonemanget med att det enbart var filosofiskt flum som man knappast vinner några val på. Som om man kan vinna val på att citera ur Ayn Rands "Och världen skälvde". Så över till min artikel. Jag lägger här ut introduktionen och slutsatsen ur artikeln för att ge er läsare ett hum om vad artikeln handlar om. Inledning: I den här artikeln har jag tänkt beskriva Venstres historia och valframgångar samt deras ideologi. Samtidigt jämför jag Venstre med svenska borgerliga partier i allmänhet och Centerpartiet i synnerhet. Oftast förknippar man Venstre med Folkpartiet och i viss mån Moderaterna (särskilt Fredrik Reinfeldt brukar jämföras med Anders Fogh Rasmussen) men det finns många gemensamma nämnare mellan Venstre och Centerpartiet. Annars brukar ju centerpartister såsom Maud Olofsson och Fredrick Federley hylla Radikale Venstre men det partiet samarbetar ju bäst med Socialdemokraterna. Radikale Venstre är också partiet för de välutbildade och de rika stadsborna och har en tydlig kulturradikal linje som går att jämföras med folkpartiets Birgitta Ohlsson. Exempel på kulturradikalism är styrning av familjers barnomsorg och centralplanerad sjukvård med stora sjukhus där gränser ska ritas fram uppifrån. Inte riktigt det man brukar karakterisera Centerpartiet med. Visst har Centerpartiet det gemensamma med Radikale Venstre att Centerpartiet hade mod nog att strida för friheten och gränslösheten när frågan om övergångsregler för Östeuropa var aktuell. Men totalt sett anser jag att det är viktigare att bevara det fälldinska arvet och inte förtränga Centerpartiets konservativa ådra. Den större betoningen av liberalismen i Centerpartiet är, enligt mitt synsätt, bra. Men det är inte tillräckligt. Jag tror mig kunna förklara varför genom att beskriva Venstres politik. Venstre har kunnat förstå den lilla människans vardag och har tagit människors rädslor för stora förändringar på allvar. Detta kan vara nyckeln till ett framtida systemskifte. Slutsats: Den svenska borgerligheten kan ta lärdom av Anders Fogh Rasmussens och Venstres valstrategier sedan 2001 års val. Venstre bestämde sig för att de först och främst skulle fokusera på att föra fram sakliga argument och inte initiera några negativa kampanjer. Det är den egna politiken som ska föras fram och inte motpartens. Men när motståndarna, dvs. Socialdemokraterna, initierar en negativ kampanj svarar Venstre med samma mynt. Anders Fogh Rasmussen ger i boken "I Godtvejr og storm" uttryck för tron att de flesta väljare inte vill ha några negativa kampanjer oavsett vad valtaktiska konsulter än rekommenderar. Ett parti kan dock förlora mycket om partiet låter motståndaren bestämma bilden av det egna partiet. Att inte besvara påhopp och att inte ge igen med samma mynt är samma sak som att ge motståndaren rätt. Den strategin borde borgerligheten ta till sig. Ibland tenderar Centerpartiet att gnälla för mycket på Socialdemokraterna istället för att föra fram sin egen politik. Även Kristdemokraterna och Folkpartiet går in i den fällan emellanåt. Det är en sak att tala om vad som är fel idag och något helt annat att hela tiden tala om vad Socialdemokraterna "egentligen" tycker. Ge gärna igen med samma mynt men spar på krutet och försök vinn på egen kraft och inte på Socialdemokraternas svagheter. Det viktigaste som Venstre, enligt mig, kan lära oss är att frihet och trygghet inte behöver vara ett motsatspar. Ett parti kan förespråka mer frihet utan att vända upp och ned på hela samhället. Det går att förändra ett samhälle utan att kompromissa med tryggheten. Det gäller bara att vara uthållig och våga stå upp för starka värderingar. Framförallt bör partierna akta sig för elitistiska och kollektivistiska idéer såsom könsmaktsanalyser där män påstås förtrycka kvinnor och klåfingriga lagförslag som förvirrar mer än löser samhällets problem. Vi behöver mer samarbete och frihet och inget könskrig. Vi behöver mer lag och ordning och inte fler lagar. Det är dags att ta människors oro på allvar och att kombinera de frihetliga idéerna med trygghet, ansvar och sunt förnuft. Prenumera på tidskriften Rådslag! 2. FI är en parodi i sig I föregående nyhetsbrev skrev jag om FI:s uppskattning av manshatarsånger. I en insändare i Dalademokraten har jag kritiserat Monica Brun som i en insändare försvarade denna sång och FI:s manshat. Läs insändaren "FI är en parodi i sig" här! 3. Nytt nummer av Anti-feministen I Anti-feministen nr. 5 har redaktionen fokuserat på att granska ROKS och FI. De artiklar jag har skrivit är följande: Fi är ett renodlat vänsterparti Myter från Fi Roks krigar vidare JärnHans (Recension) Läs om Anti-feministen här! Ladda ned Anti-feministen nr. 5 här! 4. Att åter mötas - Recension Har skrivit en recension på Rosamund Pilchers smöriga bok "Att åter mötas". 5. Intressanta länkar Bloggar: Ehrenbergs blog. Kristdemokratens chefredaktör har börjat blogga för att erbjuda kristdemokrater och andra intressenter kommentarer och information från en kristdemokrats synvinkel även under de dagar då tidningen Kristdemokraten inte kommer. Den Nymanska Bloggen. En liberalkonservativ debattör som bland annat kritiserar feminismen och postmoderna teorier samt pläderar för att universitet och högskolor ska privatiseras. En av få mindre kända bloggare som verkligen tillför samhällsdebatten något. Många andra bloggare upprepar främst vad andra redan har skrivit. (Gäller dock ingen blog som jag har länkat till på min länksida.). Rummels blog - Democratic Peace. Rudolph Rummel är professor i statsvetenskap och ledande fredsforskare som visat att två demokratier inte går i krig mot varandra. Rummel har också forskat om nazismens och kommunismens brott mot mänskligheten. Tidningar: Magasinet Neo. Neo är ett nystartat liberalt samhällsmagasin som ska fylla tomrummet efter Moderna Tider. Syftet är att utmana den mentala enpartistaten och att sprida borgerliga värderingar med klass och stil. Teckna prenumeration du med. 6. Feminist-ideologin har även brutit sig in i de mest motståndskraftiga partierna Gissa var jag har funnit dessa formuleringar. "Kvinnorna är alltjämt de som både vid konflikter och vid naturkatastrofer drabbas hårdast. Att sårbarheten är störst hos de fattigaste där beredskapen oftast är dålig, det kunde vi konstatera även då flodvågen sköljde in över Sydostasiens stränder." "Även för ett rikt land som USA blev katastrofen ett faktum då orkanen "Katrina" drog in över New Orleans. De fattigaste, som oftast är kvinnor, har inte samma möjligheter att ta sig bort från katastrofområdena och har dessutom med sina knappa resurser svårare att bygga upp ett nytt hem och ett nytt liv efter en katastrof." "Forskning och utredningar gjorda bland annat vid universitet och av FN visar att just kvinnorna är särskilt utsatta under och efter katastrofer." Personen i fråga borde hursomhelst ordineras obligatorisk läsning av Warren Farrell. Svaret är: Det är Kristdemokratiska kvinnoförbundets politiska sekreterare Sara Lindberg som har formulerat sig på följande vis i Kristdemokraten nr.39 2005. Detta visar med all önskvärd tydlighet att det största hotet inte är ROKS och FI utan själva ideologin feminismen som har trängt in i alla politiska hörn. Det finns inget parti som är immun mot feminismen. Det finns ingen buffertzon för oss feministkritiker. Även om vi har medvind just nu när det gäller kritiken av ROKS och FI betyder det i grunden ingenting. Feminismen är redan en statsideologi och det ROKS och FI åstadkommer är en fokusering på det extrema, dvs. feminismens logik i sin förlängning, och därmed riskerar mainstreamfeminismen att komma undan. Jag har tidigare citerat ur KD:s principprogram som helt och hållet utgår från feminismens världsbild. KD menar att kvinnomisshandel är det mest extrema uttrycket för det ojämställda samhället. Lita aldrig på ett politiskt parti som med fuktiga fingrar försöker avgöra vart vinden blåser. KD har varit bäst på att kritisera ROKS och FI och andra uppenbara dumheter, men även KD köper själva grunden för feminismen. Förvisso kan vi utnyttja de extrema versionerna av feminismen för att visa hur den feministiska ideologin fungerar i praktiken och i sin förlängning. Problemet är bara hur. Några idéer? 7. Kristdemokraterna tar kvinnomisshandeln på allvar Kristdemokraterna är det enda parti som tar kvinnomisshandeln på allvar eftersom de låter bli att ägna sig åt diverse konspirationsteorier. Så kallade liberaler i Folkpartiet, Moderaterna och Centerpartiet inser inte att konspirationsteorier av den här kalibern inte passar en liberal eftersom det raserar hela liberalens ideologiska grund. Kristdemokraterna verkar dock vila på förnuftets grund. Vad är den troliga förklaringen till kvinnomisshandel? Är det en global konspiration där män systematiskt förtrycker kvinnor eller finns det flera olika individuella orsaker? Kan splittrade familjer och rotlösa barn vara en förklaring? Osv. Några citat ur artikeln "Kd-krav för ökad kvinnofrid" i Kristdemokraten nr. 40 2005: "Kristdemokraterna vill inte lägga den gängse analysen om könsmaktsordningen som ett "raster" över alla frågor, sa Maria Larsson." Äntligen! Vilket parti förutom Kristdemokraterna skulle säga något sådant? Moderaterna kanske, men dagens moderater piper ju bara. "De omfattar inte den feministiska synen på samhället där män som grupp är överordnade kvinnor som grupp." "Kd hävdar individens personliga ansvar, och Maria Larsson menar att kvinnor på grund av kön i många avseenden missgynnas, men att män också missgynnas på andra områden." Men var det så svårt att formulera? Hur många politiker skulle kunna säga detta? Har män också problem? Vad säger centerfeministerna om detta? Även om jag inte köper alla KD-krav såsom strävan efter att införa en sträng sexköpslagstiftning i hela EU så ger KD den bästa helheten inom detta område. Vilket i och för sig inte säger så mycket. Trots min irritation under rubriken "Feminist-ideologin har även brutit sig in i de mest motståndskraftiga partierna" står faktiskt Kristdemokraterna fortfarande bakom en förnuftig syn på verkligheten. Sara Lindberg är ju bara en representant för Kristdemokratiska kvinnoförbundet som skriver i egen sak och inte i partiets. Prenumera på Kristdemokraten du med. 8. Captus får kritik på den feministkritiska rapporten Captus har fått kritik från en liberalfeministisk utgångspunkt (även då en av dem inte kallar sig för feminist): Sänd mina rötter regn. Frihetspropaganda - Louises blog. Jag skrev om rapporten i föregående nyhetsbrev. Kritiken från liberalfeministerna mot Captusrapporten är lika ytlig, om inte än mer, än själva Captusrapporten. De utgår i vanlig ordning från att strukturer existerar och ser ned på de som påstår att patriarkatet inte existerar eftersom liberalfeministerna sätter likhetstecken mellan strukturer och patriarkatet. Patriarkatet är i denna ideologiska värld likvärdigt med marknadens strukturer. Louise, frihetspropagandablog, hänvisar till Friedrich Hayek, Adam Smith och Ludwig von Mises som knappast anser att strukturerna är starkare än individerna. De anser att strukturerna är en produkt av individers fria val och att prissignalerna hjälper individerna att ta beslut. Liberalfeminister menar alltså att patriarkatet är en spontan ordning som uppstått av fria val. Louise, frihetspropaganda, menar till och med att könsskillnaderna kan ha biologiska förklaringar. Dvs. hon utesluter inte den förklaringen. Hur kan dessa debattörer dra slutsatsen att patriarkatet kan lösas genom individers fria val och attityder? Vad styr patriarkatet? Utbud och efterfrågan? Jo, man definierar om patriarkatet till att enbart handla om strukturer. Självklart finns strukturer och mönster. Hur skulle samhället se ut om det inte existerade några strukturer? Att fastna på den här nivån är extremt ytligt och intetsägande. Definitionen av patriarkatet är och förblir att män förtrycker kvinnor och/eller att kvinnor är underordnade män (alt. män är överordnade kvinnor). Det är så tröttsamt med ytfeminister som försöker vinna enkla poäng genom att definiera om begrepp till ingenting. Den ena kritikern menar också att kartellbildning enbart är omöjligt på en perfekt marknad vilket är fel. Vi har ingen perfekt marknad idag (och kommer aldrig att få det eftersom den perfekta marknaden enbart är en teoretisk konstruktion avsedd att förklara marknaden på ett pedagogiskt men alltför förenklat sätt) och ingen kartellbildning har hållt i längden. OPEC är väl det närmaste man kan komma och den har ju inte varit särskilt strikt disciplinerad över tiden. Kritikern menar också att ett patriarkat inte behöver upprätthållas genom en konspiration. Nej, det upprätthålls av osynliga strukturer! Men vad betyder det? Ingenting! Kritikerna föredrar att hålla sig på en patetiskt låg analysnivå när de påstår att ett patriarkat, dvs. att män förtrycker kvinnor, inte kräver en konspiration. Hur ska man kunna upprätthålla ett patriarkat om inte män samarbetar för att hålla kvinnor underordnade? Antingen är det en konspiration (och då finns det substans till en diskussion) eller också är strukturerna osynliga (och då är diskussionen meningslös och nivån extremt låg). Det är bara att välja. Kritikerna rekommenderar Captusförfattaren att läsa vad feminister tycker, jag rekommenderar kritikerna detsamma. Vad sägs om Maud Eduards? Anna G. Jonasdottir? Yvonne Hirdman? Maria-Pia Boëthius? Jag kan fortsätta i oändlighet. Men jag antar att det enda som intresserar dessa kritiker är 1700-talets Mary Wollstonecraft (och ja, hon var väldigt förnuftig, men hon var knappast feminist). Men det är klart är patriarkatet som marknaden då är det väl en korrekt analys. Men då är frågan vad som är problemet med patriarkatet. Liberaler gillar ju marknaden. Betyder det att liberalfeminister gillar patriarkatet? En annan kritik är att rapportförfattaren inte förstår nivåskillnaderna mellan abstraktionsnivå och individnivå. Men att inte konkretisera abstraktionen är meningslöst, då har man inte uppnått något. Att bara tala i abstrakta termer brukar kallas för flytande abstraktion och det är lika meningsfullt som att enbart tala om en individ när man ska förstå samhället. Självklart måste ett patriarkat upprätthållas av individer. En struktur har ingen egen vilja utan uppstår genom människors beteende och val. Sedan verkar det finnas en misstro, allafall hos en av kritikerna, mot att individer kan stå upp mot förväntade bilder. När det är så att män och kvinnor har olika förväntningar beror det helt enkelt på könsrollssamhället som uppstod ur knapphetssamhället. Det sociala och det biologiska påverkar varandra. Är det konstigt att man förväntar sig att en man ska bli snickare när en majoritet av snickare är män? Om inte människor klarar av sådana kategoriseringar borde man inte vara liberal utan socialist som uppifrån lägger livet till rätta för de karaktärslösa och osjälvständiga människor som gör sina val efter samhällets förväntningar. Missförstå mig inte, även jag anser att attityder och kulturer kan och bör förändras, men det har inget med patriarkatsteorin att göra. 9. Några väl valda artiklar ur senaste numret av Genus (nr.3-2005) Mödomshinnan har upptäckts vara en myt. Mödomshinnan är nämligen inte en hinna utan ett veck. Och detta har de patriarkala männen undanhållit kvinnor i alla dessa år. Givetvis räcker inte Ockhams rakhyvel, dvs. att välja den mest troliga förklaringen och teorin. Den troligaste förkaringen är ju givetvis att vetenskapsmännen och forskarna först trodde att mödomshinnan var en hinna men att senare forskning har visat att detta var en felaktig slutsats (men korrekt utifrån de observationer som hade gjorts vid den tidpunkten). Sedan har denna myt om att mödomshinnan är en hinna och inte ett veck levt kvar främst på grund av att många människor inte följer vetenskapens alla landvinningar. Det tar tid att få ut information till människor, särskilt när konkurrensen om uppmärksamhet är så hård. Men feministerna hänvisar givetvis till patriarkatet. (Det finns dock tecken som tyder på att vissa kvinnor verkligen har en riktig mödomshinna). Hur förklarar feministerna myten om att förkylningar direkt beror på kyla? Är det också patriarkatet? Läs en debatt om mödomshinnan här. Och här. Patriarkalt trädgårdsarbete. Inte ens i trädgården är vi fria från patriarkatets långa armar. Även där delar vi upp våra sysslor efter patriarkala könsmönster. Hujamig!!! Kommuner ser ingen nytta med genuspedagoger. Ett mycket stort problem som staten måste ta itu med med omedelbar verkan! Prenumera på Genus som verkligen prioriterar sina ämnesval. 10. Nulla poena sine lege! - Inget straff utan lag! Emma - Frihetsgudinna har återigen skrivit ett intelligent och djupt inlägg om feminismens brister och fel. "Intet straff utan lag! Denna romerska fras innebär att det inte går att döma en person för ett brott som inte omnämns i Brottsbalken. Är det "brottsligt" att tillhöra ett visst kollektiv? Är det brottsligt att vara man? Bör männen som kollektiv ta på sig ansvaret/skulden för det våld en liten minoritet av denna grupp riktar mot kvinnor? Nej, ansvaret för att stävja denna horribla våldsform vilar hos det allmänna generellt och än mer specifikt hos rättsväsendet. Att ingripa när ett brott begås (dock svårt idag med tanke på det våld som dessa personer riskerar att utsättas för) och att anmäla det till polisen vilar hos alla medborgare. Medborgarna bör genomsyras av ett allmänt rättspatos!" Hon påtalar också att våra lagar inte är neutrala utan har en slagsida till kvinnors fördel. Feminister vill gå ännu längre. Läs mer här! 11. Högre straff för hot Jimmy Fredriksson på Expressen håller Voltaires välkända maxim att "jag håller inte med dig om dina åsikter men jag är beredd att dö för din rätt att uttrycka dem". Den här gången är det FI:s Tiina Rosenberg som hotas för sina åsikter och Jimmy Fredriksson försvarar Rosenberg med bravur och kräver samtidigt hårdare straff för hot. Frågan är dock om Fredriksson menar allvar med sitt vurmande för yttrandefriheten. Tog han upp kampen för att skydda Ian Wachtmeisters rätt att föra fram sina åsikter under partibeteckningen "Det nya partiet"? Tar han upp kampen för Sverigedemokraternas rätt att föra ut sina vedervärdiga åsikter utan att behöva lynchas av vänstergalningar? Då vill jag gärna se det. Dessutom irriterar jag mig på följande formulering: "Straffen för hot mot politiker måste höjas kraftigt." Menar han allvar? Ska politiker ha någon sorts särlagstiftning? Ska politiker bli något sorts frälse som renderar en högre bestraffning för den som hotar än om man hotar någon som inte är politiker? En sådan värld vill inte jag leva i. Varför ska det vara så svårt att förstå att alla människor ska vara lika inför lagen? Läs Jimmy Fredrikssons artikel här! Men å andra sidan ska man nog vara lite reserverad när det gäller hoten mot FI-Tiina. Hon menar till exempel att kritik mot genusvetenskap är ett hot mot henne. Hon menar att Timbros tilltag att skicka Ayn Rands "Och världen skälvde" med medföljande brev är ett hot. (61 andra har fått denna bok tillskickad och de har inte definierat det som hot). Läs om FI-Tiinas definition av hot! I brevet från Timbro stod följande: "Hej Tiina! Det här är en bok som handlar om en frustrerande tillvaro där den ena efter den andra hoppar av och försvinner. En situation som förmodligen inte är helt obekant. Trevlig läsning! Mattias Svensson Översättare och lanseringsansvarig" Detta har hon polisanmält!!!! Vad säger man? Totalt humorbefriad dogmatiker! Hon lyckades också felcitera detta brev och tog bort orden "hoppar av och" vilket ger brevet en helt annan innebörd. FI-Tiina verkar inte kunna låta bli att fuska! Och hon är professor... Och Tiina själv har givetvis inte gjort något fel. Nej, självklart inte... Plagiatanklagelser är enbart patriarkatets sätt att trycka ned de stackars feministerna. Läs själv och döm om Johan Tralaus artikel "Könspolitik går före akademiska meriter" i Axess far med osanning och bygger på ytliga antifeministiska påhopp. FI-Tiina använder också fula debattknep: "Det historien inte förtäljer är att Johan Tralau också är en Timbroanknuten antifeminist och abortmotståndare. Detta har inte heller framgått av alla de medier som åter igen helt okritiskt köpt hans berättelse." Här misstänkliggör hon Timbro och Johan Tralau genom att sätta etiketter på honom. Enligt professor Rosenberg är detta ett argument för att hon är oskyldig. Det är ju klart att om Tralau är antifeminist, timbroanknuten och abortmotståndare så kan ju inte hans argumentering om FI-Tiinas plagiering vara sann. Timbro har skrivit en svarsartikel där de betonar att de inte har hotat FI-Tiina. Gudrun Schyman säger att hon förstår att FI-Tiina hoppar av styrelsearbetet. (Schyman måste innerst inne glädjas över det beslutet.) Läs också Thomas Idergards krav att en borgerlig regering måste införa en stopplag för genusvetenskap. Jag håller givetvis inte med om att genusvetenskap ska förbjudas, men staten ska sluta pusha för den ovetenskapliga inriktningen. Och självklart ska alla statliga myndigheter som sysslar med denna ovetenskap läggas ned med omedelbar verkan. 12. Eliternas kamp mot Problemet Svenska folket ser inte problemet i det stora Problemet som kulturradikalerna ojar sig över, dvs. uttaget av föräldraledighet. Både män och kvinnor är nöjda med det, kvinnor faktiskt mer nöjda än män. Men vad gör det? Tycker de inte som eliten måste de givetvis omskolas till den rätta läran. Feministerna när samma dröm som kommunisterna. Att skapa den nya människan genom att ändra de yttre strukturerna i samhället. Socialister och liberaler förenas i denna dröm. Läs Elise Claesons ledare i Svenska dagbladet här. Roland Poirier Martinsson har i två delar beskrivit konservatismen i Internettidningen Captus. Första delen! Andra delen! Han menar att konservatismen inte försöker forma om människan och inte försöker påtvinga beteendemönster uppifrån. Det är en av de stora anledningarna till att jag bekänner mig till konservatismen. Liberalismen har en alltför stor förkärlek till att påtvinga människor ideal uppifrån, såvida man nu inte talar om nyliberalismen, men de bryr sig å andra sidan inte om de människor som av någon anledning inte klarar sig själva i samhället. 13. Därför älskar Federley Timbro Fredrick Federley har skrivit fyra bloggposter om varför han älskar Timbro. Den främsta orsaken är den frihetliga atmosfären inom denna tankesmedja. Till skillnad från andra tankesmedjor står Timbro över testugg och dogmatism. Inom Timbro är det argumenten som är viktigast och inte åsikten i sig. Läs första delen här! Andra delen här! Tredje delen här! Fjärde delen här! 14. Hemlösa barn Stadsmissionen har publicerat en rapport om hemlöshet bland barn och unga. Problemet är vanligare än vad många tror. Först måste jag betona att det handlar om hemlösa barn och inte bostadslösa. Barnen kan ha tak under huvudet men de har väldigt svåra hemförhållanden. Många barn löser detta genom att sova hos kompisar, fly in i destruktiva och ofrivilliga relationer eller väljer att sova ute. Enligt rapporten efterfrågar barnen bland annat egna kontaktpersoner och ett akut boende drivet av en frivilligorganisation. Författarna till rapporten menar också att socialtjänsten och frivilligorganisationerna måste bli bättre på att samarbeta. Det saknas också ett tydligt barnperspektiv. Här har vi ett problem som politiker borde fokusera på istället för att dadda med medelklassen och bjuda över varandra vad gäller taket på föräldraförsäkringen. Men man vinner inte val på att tala om bostadslösa, om missbrukare som inte får någon hjälp, om människor som är socialt utslagna, om att bygga upp en sund hjälpverksamhet för misshandlade kvinnor där inte sjuka ideologier frodas eller att tala om alzheimerspatienter och andra mycket utsatta grupper i samhället. Det är medelklassen som vinner valen åt partierna så det är medelklassen som ska få allt fokus. Detta kallas för solidaritet... Kristdemokraterna är de enda som någorlunda tar dessa problem på allvar. CUF har tagit upp problematiken. Sedan är det rätt så snålt med engagemang. Läs rapporten "Om ingen ser mig, finns jag inte!". Läs om rapporten här. Borde vara obligatorisk läsning för politiker! 15. Lösning på mobbningsproblematiken I Nyliberalen nr. 2 2005 har Johan Hedin skrivit en mycket intressant artikel om mobbing och dess underliggande natur. Det är ovanligt att nyliberaler intresserar sig för sociala och moraliska frågor och det glädjer mig att nyliberaler försöker ändra på den saken. Författarens tes är att mobbingen härstammar från kollektivismens tänkande. I tidigare mänskliga och primitiva samhällen betydde avvikelser från gruppen stora risker för den avvikande individen. Därför fanns det en drivkraft hos individerna att hålla samman gruppen. Detta lever sig kvar än i dag. Avvikelser ska bestraffas. Detta kan låta som en naturlag men människor kan förändras. Det handlar om attityder, idéer och moral. Avvikelser ska inte betraktas som något negativt. Är man stark i sig själv behöver man inte bekräftelse från andra. Grundproblemet ligger således i människors självkänslor. Att förbjuda snygga och lättklädda damer på reklampelarna eller att oja sig över dokussåpor är bara att skrapa på problemens yta. Han formulerar fyra förslag till att få någorlunda bukt med mobbningsproblemet: 1. En sund individualism - Problemet är inte att vi lever i en extremindividualistiskt värld (vilket vi inte gör, möjligtvis lever vi i en extremytlig värld) utan problemet är att individer inte respekteras för vad de är. De måste tvingas in i de mallar som gruppen formar. 2. Sluta med relativismen - En värld utan tydliga normer är något mobbare älskar mer än något annat. 3. Personligt ansvar - Individer måste sluta gömma sig bakom grupper och ta ansvar för sina egna handlingar. Detta måste skolan tydliggöra. 4. Våga vara vuxen - Vuxna människor ska vara vuxna och sätta gränser för barn och ungdom. Vuxna ska inte sträva efter evig ungdom och bete sig som vuxna fjortisar. Läs mina kommentarer om Carl Hamiltons bok "Det infantila samhället". Den bästa formuleringen i artikeln: "Det värsta som kan hända en mobbare är nog just att det finns ett rättssamhälle i form av ett rättsmedvetande. Då menar jag inte poliser och batonger utan just det mentala rättsmedvetandet; vetskapen om att det finns en oberoende måttstock för vad som är rätt och fel sorters mänskliga handlingar. Detta har ju all världens proffstyckare och vänsteraktivister gjort allt vad de kan för att rasera och då har också skapat den moraliska grunden mobbaren står på. När grupp går före rätt. Det här måste sluta för att mobbning ska kunna upphöra." Precis som artikelförfattaren har jag också varit utsatt för mobbing och räddningen för mig var att jag aldrig skrev under på mobbarnas standard. Jag ansåg mig ha rätt mot denna pöbel. Teckna prenumeration på Nyliberalen du med. 16. Definitionen av konst är inte "att beröra" I Borlänge har politikerna återigen visat att de inte är kompetenta att ansvara för kulturpolitiken. Kultur ska vara skilt från politiken och ska stå på egna ben. Allmänna folkbibliotek ska inte sätta upp pornografiska utställningar utan ska leverera en grundservice till människor, helst mot en årsavgift. Med andra ord, jag ser ett existensberättigande med offentliga bibliotek precis som jag ser ett existensberättigande med en public-service kanal som kan fungera som en motvikt till de fria kanalerna. Denna public-service kanal ska fokusera på grundservicen och erbjuda människor en möjlighet till utveckling och fortbildning. Nåväl, vad anförs då som försvar för att visa pornografi för småbarn? Jo, konst ska beröra. Det viktigaste är inte att det är vackert eller intelligent utan det viktigaste är att det berör. Att prutta i mötesrummet berör. Att moona på biblioteket berör. Att stå och pissa i stadens rabatter berör. Att onanera på torget bör väl också beröra väldigt många människor. Är detta också konst? Ja, svarar kulturradikalerna som berövar konsten all existensberättigande, all värdighet och all intelligens. Mitt svar är att konst inte enbart ska beröra. Att beröra är en del av konsten men beröringen måste också vara sofistikerad och intelligent. Ett konstverk måste bygga på en talang och utgöra produkten av en potential utvecklad till sin yttersta gräns. Konsten ska också bygga på goda premisser och värden. Läs mer här! 17. Västerländska härskartekniker I en artikel på SvT:s hemsida står följande: "Men den kurdiska historien visar också att kurderna har väldigt svårt med att hålla sams." Hmm... Manliga härskartekniker igen. De där kurderna kan inte hålla sams. Eller är det rasistiska härskartekniker? Västerländska härskartekniker? Hursomhelst vederlägger detta citat Gudrun Schymans frekventa påstående att män alltid har betraktat just kvinnor som en grupp som har svårt att komma överens. Även män betraktas emellanåt av patriarkerna ha samarbetssvårigheter. Läs om kurdernas problem i Irak! /Fredrik Runebert