HemVem är Runebert?NyhetsbrevsarkivAnalys av CenterpartietEgna litterära alsterLitteraturanalysFavoritlänkarLäsarundersökninge-mail me

Borgerliga guldkorn!
 

1. Hjälp till att marknadsföra Kalle Strokirks bok!
2. Recension på Kalle Strokirks bok "Antifeministiska manifestet"
3. Hederlig Folkpartist!
4. Folkpartistisk uppryckning?
5. Tove Lifvendal - den moderna Moderaten som står på den lilla människans sida!
6. CUF:s Fredrick Federley - en borgerlig fanbärare
7. Även en blind miljöpartist hittar sina små korn
8. Hederlig Moderat som tar avstånd från feminism
9. Årets feminist 2002
10. Det hände i vår tid

Hjälp till att marknadsföra Kalle Strokirks bok!

För att sprida det antifeministiska budskapet är det viktigt att vi alla hjälps åt med det vi kan göra. Om alla antifeminister går till närmaste bokhandel och bibliotek och frågar efter Kalles bok kanske vi kan få resultat. Om vi inte får några positiva resultat är det ju ingen större kostnad. Jag har själv varit inne i lokala bokhandeln och biblioteket och frågat om de har den. Svaret var nekande. Bibliotekarien tog emot mitt förslag att köpa in boken. På bokhandeln fick jag ett svepande svar. Jag har därför skickat ett mail till inköparen på den lokala bokhandeln och föreslagit boken. Detta är ett enkelt sätt att marknadsföra Kalles bok. Det kostar ju inte så mycket att testa.

Det kan det väl vara värt, även om alla inte tycker om alla aspekter i Kalles bok?

Sprid ut denna länk!

Recension på Kalle Strokirks bok "Antifeministiska manifestet"

Jag har skrivit en recension på Kalle Strokirks bok i Internettidningen Blaskan. Jag delar Strokirks åsikter i stort men har vissa brasklappar.

Läs recensionen här!

På adlibris har jag också skrivit en recension.

Hederlig Folkpartist!

Cecilia Malmström är en av de få svenska parlamentariker som inte utnyttjar EU:s generösa frivilliga och obeskattade pensionssystem samt de schabloniserade reseersättningarna (hon tar bara betalt för de faktiska kostnaderna). Min före detta favorit i EU-parlamentet Karl-Erik Olsson ( c ) har utnyttjat pensionssystemet med ursäkten att om man erbjuds ett bra alternativ väljer man det framför det sämre. Helt riktigt, men som politiker har man hela tiden fördelar framför andra, detta är ett privilegiesamhälle och ett politikerfrälse. På Fälldins tid fanns det inte plats för ett sådant frälse. Men nu har till och med hederliga Centerpartister av den gamla stammen fallit ned i ohederlighet. Till min förvåning har de tre folkpartister som sitter i EU-parlamentet rent samvete.

Cecilia Malmström kämpar också för att få ordning på de godtyckliga reglerna för löner, reseersättningar och pensioner mm. Men tyvärr röstar tyskarna och italienarna emot lägre löner eftersom de har personliga intressen av att behålla sina höga löner. Malmström kanske är något att rösta på till EU-parlamentet? Tyvärr har hon som folkpartist svårt att förstå skillnaden mellan federalism och federation å ena sidan och centralism å den andra. Alternativet är att hitta någon hederlig moderat och kristdemokrat. MUF:s ordförande Christoffer Fjellner är ett bra alternativ som jag känner till på rak arm. Har ni läsare några förslag? Skicka gärna dessa förslag till: runebert_f@hotmail.com .

Källa: Cecilia Malmströms nyhetsbrev.

Prenumera på Cecilia Malmströms nyhetsbrev.

Besök gärna Cecilia Malmströms hemsida.

Folkpartistisk uppryckning?

Det verkar som att Folkpartiet har gjort en ideologisk uppryckning. I en motion har FP föreslagit en ny författning eller konstitution som liknar det som EU utarbetar. Med brasklappen att EU:s konstitutionsförslag har många brister har FP många intressanta förslag till en svensk konstitution. Bland annat förespråkas mer kommunalt självstyre, ett regionalt parlament, renodlat personval och en tydlig kompetenskatalog. Det verkar som att Centerpartiets federalism får konkurrens av Folkpartiet. Kristdemokraterna är redan en konkurrent med sin subsidiaritetsprincip som har den nackdelen att den är något otydlig och dessutom svår att tillämpa i ett så genomcentraliserat land som Sverige. Moderaterna har i detta fall kommit efter något. Men om jag ska gå efter trovärdighet måste jag välja Centerpartiet och Kristdemokraterna. Folkpartiet är knappast kända för federalism, tvärtom FP:s EU-politik bygger på centralism. Det enda förslag som jag känner är folkpartistiskt är personval, där är FP mest trovärdigt.

Läs Folkpartiets förslag om en ny konstitution.

I en skrift om de allmänna trygghetsförsäkringarna målar Folkpartiet upp ett intressant förslag som går ut på att separera trygghetsförsäkringar såsom sjukförsäkringar och arbetsförsäkringar från statskassan på samma sätt som det nya pensionssystemet är uppbyggt. Ansvaret för försäkringarna ska överföras från arbetsgivarna till arbetstagarna genom ett obligatoriskt försäkringssystem där försäkringspremierna direkt ska gå till försäkringssystemet till skillnad från idag då skatten går till statskassan och sedan bestämmer politikerna vart pengarna ska ta vägen. På det sättet kan arbetsgivaravgifterna sänkas rejält så att sysselsättningen kan förbättras. Det är också viktigt att försäkringskostnaderna redovisas tydligt i lönebeskedet. En annan fördel med FP:s förslag är att försäkringen för arbetsolycksfall ska överföras till en obligatorisk icke-statlig försäkring likt trafikförsäkringen. Jag skulle dock vilja gå ett steg till och avskaffa inkomstbortfallssystemet och införa ett grundtrygghetssystem. Jag vill således att den statligt obligatoriska försäkringssystemet enbart ska stå för grundtryggheten, resten är upp till var och en att sköta.

Läs Folkpartiets rapport om försäkringssystemen.

Här kan du läsa en sammanfattning av Folkpartiets förslag.

Med dessa två skrifter har Folkpartiet växt radikalt i mina ögon. Partiet har dock inte lyckats gå om de andra tre borgerliga partierna i min rangordningslista. Men om Folkpartiet fortsätter så här samtidigt som de dumpar Birgitta Ohlsson finns det verkligen potential.

Tove Lifvendal - den moderna Moderaten som står på den lilla människans sida!

Tove Lifvendal som skrivit en biografi över Gösta Bohman har onekligen inspirerats av Gösta Bohmans ideologi - liberalkonservatismen. Hon inser att det finns risk för ett nytt klassamhälle, en nyfattigdom där människor delas upp i de som har makt över sitt liv och de människor som inte har det. Hon inser även att Moderat ideologi är det bästa botemedlet mot utslagning och missbruk. Att hjälpa människor att finna sitt eget sammanhang och sin egen mening, dvs. hjälp till självhjälp, är det enda sättet att hjälpa människor i nöd. Man måste se missbrukare och utslagna som människor, med ett människovärde, inte enbart som svaga människor som inte duger något till. Alla människor har en styrka, det gäller bara att bygga upp samhället så att alla människor har frihet att använda denna styrka.

Lifvendal förstår också att våldtäktsmän och kvinnomisshandlare inte är genomsnittsmannen eller att alla män är potentiella våldtäktsmän. Hon vill hjälpa misshandlade kvinnor och tar deras situation på allvar utan att hänge sig åt ideologiskt manshat a´la ROKS.

Som ledamot i Stadsmissionen har hon en stor insyn i dess verksamhet och ser vilka idéer som fungerar och vilka som inte gör det. Här följer ett citat från hennes nyhetsbrev:

"Klaragården är en oas, en fristad, där våld, missbruk och prostitution inte tillåts. Många av kvinnorna som besöker verksamheten lever annars i en värld fylld av detta, och har ingenstans att ta vägen. Klaragården innebär ett ställe där man kan få mat, vila, sömn och plats och ro att tvätta sig själv och sina kläder."

"Man (Klaragården - min anm.) strävar efter att ha en mångfald när det gäller bakgrunder och utbildningar i personalen, så att man ska kunna möta varje kvinna på hennes villkor."

"En viktig del är att det finns män bland personalen. De flesta kvinnor som besöker Klaragården har nästan uteslutande negativa erfarenheter av män, och har erfarenheter från destruktiva relationer eller osunda beroendeförhållanden. I mötena med personalen får de också erfarenheter av att det finns pålitliga män."

Att tillåta män att jobba med misshandlade kvinnor betraktas här som en fördel och inte som ett problem. Att träffa män som man kan lita på är ett sätt att komma ur sin isolerade situation som en misshandlad kvinna oftast är i. Men ROKS väljer hellre att isolera kvinnor ännu mer genom att indoktrinera ett ideologiskt manshat hos de som söker skydd mot en farlig man.

Besök gärna Toves hemsida och teckna gärna en prenumeration på hennes nyhetsbrev.

Läs hennes bok om Gösta Bohman!

Besök Stadsmissionens hemsida.

Prenumera på Stadsmissionens nyhetsbrev.

Jämför detta med ROKS manshat!

CUF:s Fredrick Federley - en borgerlig fanbärare

Det mesta Federley företar sig är bra, särskilt med tanke på att han har siktet inställt på en borgerlig regering. Han har också förmågan att berömma politiska motståndare när de väl är eniga i någon fråga. Det är rätt så unikt för politiker.

En idé som Federley och Alf Svensson har gemensamt är förslaget om en borgerlig paraplyorganisation där en statsministerkandidat kan utses. På det sättet kan paraplyorganisationen lägga fram ett gemensamt valmanifest samtidigt som de fyra partierna själva har egna valmanifest där de för fram sina hjärtefrågor. På det viset kan partierna fortsätta att profilera sig och nischa in politiska områden utan att minska möjligheterna till en borgerlig regeringssamverkan. Då blir det folket som avgör balansen i den borgerliga regeringen samtidigt som väljarna vet vad en röst på Centerpartiet eller något annat borgerligt parti betyder. Det betyder en borgerlig regering.

Det är ett utmärkt förslag. Vad väntar borgarna på? Den här vägen är nog den enda för att uppnå en långsiktig systemförändring i Sverige där socialisthegemonin utmanas på allvar.

Läs mer här!

Även en blind miljöpartist hittar sina små korn

Maria Wetterstrand bör kunna räknas in bland feminister eftersom hon köper patriarkatsteorin. Hon har dock i sitt nyhetsbrev skrivit detta insiktsfulla stycke:

"Ett samhälle där människor kan göra fria livsval skulle också leda till att många män valde andra vägar i livet än idag. Jag är övertygad om att det finns män som idag väljer oönskade karriärer på grund av att det främjas av deras könsnorm. De väljer att prioritera pengar, status och makt framför mer sociala värden som kanske skulle göra vissa av dem lyckligare. Den man som aktivt väljer att bryta mot normen blir minst lika motarbetad som en kvinna som försöker bryta mot den kvinnliga könsnormen."

Läs mer här!

Det är onekligen en förbättring jämfört med ROKS och Gudrun Schymans fundamentalistiska manshat men samtidigt blir man lite misstänksam när män är lika mycket motarbetade som kvinnor när män ska bryta sina könsroller. Kan det då verkligen vara ett patriarkat?

Hederlig Moderat som tar avstånd från feminism

Stefan Lindh, moderat kommunpolitiker i Västerås, inser att det är skillnad på jämställdhet och feminism. Jämställdhet är ett värde som ideologiskt sett är värdeneutralt medan feminism är en ideologi bland fler. Jämställdhet är ett mål som ska definieras av majoriteten. Skolan ska vara värderingsfri och inte utgå från en ideologi såsom vissa överideologer till politiker vill. Stefan Lindh kan också definiera feminismen via patriarkatsteorin och därav dra slutsatsen att liberalism och feminism inte är förenligt. Tack för det! Man blir ju mörkrädd när man läser frihetsfeminister som påstår att liberalism och feminism går att förena. Hur korrumperad får man bli?

Läs mer här!

Årets feminist 2002

Norra Västerbotten har uppmärksammat Antifeministiska Samfundets utmärkelse "Årets feminist" där Gudrun Schyman vann för sitt fina "talibantal". Linda Skugge med sin omvända bevisbörda för män kom tvåa och Margareta Winberg blev reservfeminist med sitt "Männen begår brott och fokus måste naturligtvis sättas på det kön som bär skulden!".

Läs mer här!

Det hände i vår tid

En intressant bok, utgiven av Sveriges Radios förlag 1967, har hamnat i mina händer. Jag sträckläste boken som är skriven av tio skribenter med erfarenhet av gräsrotsnivån på sent 1800- och tidigt 1900-tal. Historiebeskrivningar bör utgå från abstraktioner och inte utifrån konkreta handlingar från ett visst årtal om en viss person. Historien ska först beskrivas utifrån olika historiska trender och stora sammanhang innan det blir meningsfullt att läsa om enskildheter. När man väl har det stora sammanhanget klart för sig kan man gå ned mer på djupet, och därmed i det mer konkreta. Jag intresserar mig mycket för svensk 1800- och 1900-tals historia utifrån den vanliga svenskens perspektiv. Den abstrakta historiebeskrivningen kommer främst utgå från händelser, trender och vissa viktiga ledare, inte från konkreta händelser och förutsättningar. För att få en helhetsbild behövs dock båda stilarna. Det var inte bara kungar som påverkade samhället, även allmogen gjorde det. Hur tänkte folk på den tiden? Hur levde man på den tiden? Om jag får vara kritisk mot dagens historiebeskrivning så tycker jag att den utgår från alltför mycket enskildheter, vissa årtal och vissa konungar istället för att beskriva sammanhanget och den lilla människans situation i historien.

"Det hände i vår tid" slår hål på myten om att allt var bättre förr då vi inte behövde stressa så mycket. Det fanns stress även på den tiden. Det enda som skiljer sig är formen av stress. Idag stressar vi, trots att vi inte behöver det. Dagens stress är ett lyxproblem orsakad av oss själva och av staten som berövar människan mer och mer av sitt handlingsutrymme. Dagens stress är dock destruktiv och nedbrytande och ska tas på allvar, även om det är ett lyxproblem. Den stora skillnaden från dåtiden är att vi idag har mer valfrihet. Att valfriheten kan bli bättre råder det ingen tvekan om. Men i ett historiskt perspektiv har vi fått det mycket bättre, även om vi tappat mycket under det sena 1900-talet. Den stress som rådde förr i tiden handlade främst om att hinna få in all skörd innan vintern. Att få mat för dagen! Husrum! Osv.

Samtidigt ger boken en bra bild av det som var positivt på den tiden. Det fanns äkta solidaritet bland byborna, om någon hade problem ställde man upp, till skillnad från idag då var och en sköter sitt. Idag är solidariteten påtvingad av staten och därför helt värdelös. I takt med att välfärden ökat via industrialiseringens positiva effekter har vi förlorat vissa värden. Den materiella utvecklingen har gått förbi den andliga utvecklingen. Många av oss behöver vänta in anden så att vi verkligen kan njuta av den materiella välfärden. Det är därför många människor dras till new age och diverse flumreligioner. De söker efter identitet och samhörighet, en mening och ett sammanhang. Den andliga utvecklingen har inte enbart kommit på efterkälken på grund av industrialiseringen, den har även direkt skadats av statens utbredning. Människor har inte behövt tänka själva, staten har fixat allt. Människor har inte behövt bry sig om sina medmänniskor, det har staten fixat, eller rättare sagt, staten har lovat att fixa allt, men har i praktiken misslyckats kapitalt.

Det är uppfriskande att jämföra nutid och dåtid. På samma sätt som man kan finna intressant kunskap via komparativa studier och benchmarking (kärt barn har många namn) kan man finna intressant kunskap genom att jämföra ett samhälle över tid.

Antologi från Sveriges Radio: Det hände i vår tid - om det gamla som var och det nya som kom, Sveriges Radios Förlag, Stockholm, 1967

/Fredrik Runebert





|Hem| |Vem är Runebert?| |Nyhetsbrevsarkiv| |Analys av Centerpartiet| |Egna litterära alster| |Litteraturanalys| |Favoritlänkar| |Läsarundersökning|