HemVem är Runebert?NyhetsbrevsarkivAnalys av CenterpartietEgna litterära alsterLitteraturanalysFavoritlänkarLäsarundersökninge-mail me

Är vindkraft lösningen?
 

2007-10-04

1. Skapandets moral

2. Skyllermarks vindkraftsvisioner

3. Gungbrädeseffekten

4. Timbro – Sommarpratarna

5. Assimilering contra integration

6. Ideologier i riksdagspartier


Ett tal till skolavslutningen?

Skolavslutningstal

Har någon som du håller av slutat skolan?


1. Skapandets moral   

Inte heller den här gången lyckades jag uppnå målet 5 000 träffar på en månad. Men jag har beslutat mig för att ge mig sex månader att uppnå målet, sedan får vi se om jag orkar fortsätta den här takten jag håller just nu. Jag vore mycket tacksam om ni lojala läsare kunde sprida min blogg till en större omkrets och att ni själva försöker besöka bloggen varje dag. I princip har jag lyckats uppdatera den varje dag, men några dagar har varit så fullspäckade att det varit omöjligt för mig att uppdatera bloggen. Men detta har jag kompenserat genom att publicera fler inlägg under de dagar då jag har tid över för bloggen.

Här nedan lyfter jag fram de inlägg som jag tycker är viktigast för dem som missat mitt bloggande:

Bättre att företa än att ta för

Mat är en kärlekshandling

Vem ska garantera den fasta inkomsten???

Det är företagets problem

Akta er för parasitföretaget NPC-kvalite

Satsningen på kvinnligt företagande – Bortkastade pengar

Alliansregeringens bestraffning av småföretag

Förmögenhet är utbyte

Ekonomer får inte in det viktigaste i sina kalkyler

Entreprenörsklimatet behöver förbättras

Arbete utan värde

2. Skyllermarks vindkraftsvisioner   

Som jag nämnde i föregående nyhetsbrev skulle jag undersöka Skyllermarks affärsidé och visioner om massproducerade vindkraftverk samt ta upp påståendet om att pellets är mer kemiskt orent än fossila bränslen. Du kan beställa information på Skyllermarks hemsida.

Maria Olsson på Chalmers har studerat utsläpp vid pelletsbränning och kommit fram till att utsläppen är låga när en svanenmärkt panna används.

Fast vid kaminbränning och ofullständig pelletsbränning frigörs dock mer farliga ämnen. Bland annat frigörs Bensen som är ett cancerogent ämne, dvs. det kan framkalla cancer. Men samtidigt frigörs metoxifenoler som har en positiv antioxidant effekt.

Det cancerogena ämnet frigörs även i den svanenmärkta pannan men då i låga koncentrationer. Pellets är med andra ord inte kategoriskt bra, men heller inte kategoriskt fel såsom Skyllermarks försöker vilseleda sina potentiella aktieägare. (Därmed tappade jag fullständigt intresset av att investera i detta bolag. Jag är så gammeldags att jag kräver ärlighet och hederlighet av dem som jag ingår avtal med.).

Skyllermarks är främst etablerade i Chile där elpriserna är 50 % högre än i Sverige. Men företaget anser ändå att det finns skäl att införa samma modell i Sverige där enskilda hushåll försörjer sig med egen grön el. På ett sätt känns det som en tillbakagång att återigen öka självförsörjningen och därmed minska effektiviteten på marknaden. Men samtidigt är det en viktig ingrediens på en fungerande konkurrensmarknad, det uppstår då ett naturligt pristak. Om elbolagen höjer priserna över en viss nivå kommer hushållen att investera i teknologi som gör att de blir mer självförsörjande. Detta skapar ett tryck på elbolagen att hålla nere sina priser. Ännu bättre blir det givetvis när en fungerande marknad skapas utan några oligopol som skapats av statliga ingrepp på marknaden.

Åter till Skyllermarks vision om ökad självförsörjning av el. De menar att små vindkraftverk kan massproduceras så att enhetskostnaden och därmed enhetspriset blir överkomligt för var och en. Priset ligger enligt ett kalkylexempel på 10 000 kr. för 1 000 W., men det framgår inte om detta är det pris som kommer att gälla, samt hur det ska gå till att få ned priset till denna nivå. Skyllermarks gör en parallell till persondatorerna, på 1960-talet sade man att datorer aldrig skulle ägas av enskilda personer. Men hur ser det ut i dag? Problemet med liknelsen är ju givetvis att man inte producerar något särskilt med denna dator, förutom bättre kommunikationer och bekvämare service från bland annat banker och myndigheter. Datorn kan därmed sägas ha skapa än mer handel och än mer specialisering vilket ett eget vindkraftverk inte gör.

Skyllermarks vill också sätta upp vindkraftverk bredvid våra motorvägar som ändå inte har ett särskilt högt miljövärde. Och det har jag givetvis inget emot så länge privata företag anser det lönsamt.

Men givetvis önskar Skyllermarks, helt oegennyttigt förstås, att staten ska subventionera vindkraftverk i Sverige.

Fördelen med vindkraft jämfört med solpaneler är att det i regel är tre gånger billigare med vindkraft samt att det blåser dygnet runt (medelvind 7 m/s i stora delar av Norden) till skillnad från solen som bara skiner under en begränsad period per dygn. Fördelen med solenergi är att det är lättare att få tillstånd att sätta upp dem i tätbebyggt område.

Företaget prisar även elbilar trots att de i dag inte är särskilt effektiva då de måste laddas upp efter 7 mil, som bäst. Det betyder att man möjligtvis kan använda bilen till och från arbetet men inte till långfärder. Kanske kan bussbolag använda elbussar men då måste de binda upp kapital i fler bussar då många bussar måste stå stilla och laddas upp för att den buss som går för tillfället ska kunna laddas upp senare på dagen. Dessa problem försöker bolaget skyla över genom att tala om att verkningsgraden är mycket bättre än i en bensinmotor. Och? Men samtidigt, tänk på potentialen, att gå från 10-11 kr/milen för bensin till 3 kr/milen för el. (Men samtidigt, när fler efterfrågar alltmer el bör ju elpriset stiga). Då kan pluginhybridbil från Volvo vara en bra lösning eftersom elbilen övergår till dieseldrift efter 7 mil. Elmopeder och elgräsklippare är mycket bättre idéer som fungerar utmärkt i förhållande till de användningsområden de har.

Intressant nog slår bolaget fast att dagens elproduktion inte räcker till för att täcka behovet, till skillnad från Göran Bryntse som jag skrev om i förra nyhetsbrevet, och att vi behöver än mer elproduktion i framtiden för att fler produkter såsom bilar ska kunna gå på el. Då kanske kärnkraften kan vara väl till hands ändå? För inte ska vi väl investera i naturgas från Ryssland och olja från Iran, Ryssland och Saudiarabien?

3. Gungbrädeseffekten   

Ny forskning med data från ögruppen Tristan da Cunha i Sydatlanten ger belägg för teorin om gungbrädeseffekten. Dvs. att det växlar mellan syd och nord, när det är varmare i nord är det kallare i syd och tvärtom. Därmed blir det fel när man främst fokuserar på det som händer på Arktis och Grönland.

Forskarna tror heller inte att golfströmmen kan stanna av på det sättet som illustreras i katastroffilmen ”The day after tomorrow” eftersom systemet är för stort och trögt för att detta ska kunna ske.

4. Timbro – Sommarpratarna   

Sommaren är över, men än har jag inte hunnit recensera alla sommarpratare på Timbro Här kommer de två sista ordinarie sommarpratarna. I nästa uppdatering tar jag itu med de två bonusprogrammen.

Erik Zsiga berättar om sin nyutkomna debattbok ”Hejdå Östeuropa” där han visar hur stora förändringarna har varit i Östeuropa sedan kommunismens fall 1989. Förändringarna har varit så stora att det inte går att tala om öst och väst längre, utan nu är det mer relevant att tala om det gamla och nya Europa. I det nya Europa finns optimism, förändringskraft, förändringsvilja, kreativitet, låg beskattning, hög tillväxt och en ökad levnadsstandard. I det gamla Europa slår man sig för bröstet och vilar på gamla historiska segrar samt gör allt för att slå vakt om den välfärd som finns i dag. Vad som kommer att ske i morgon vill man helst inte tänka på, särskilt inte då det nya Europa och andra tillväxtområden kan komma att konkurrera ut Gammeleuropa om vi inte börjar inse att välstånd alltid måste byggas. Det går inte att slå sig till ro och tro att allt arbete tillhör det förflutna.

Zsiga berättar också om de prognoser som gjorts av Europas utveckling. Om tio till tjugo år kommer många länder såsom de baltiska staterna ha gått om Sverige, förutsatt att utvecklingen fortsätter som tidigare. Då kommer svenska arbetare att söka sig till Estland för att bygga skolor samtidigt som estniska företag kommer att söka sig till Sverige för att få ned produktionskostnaderna. Men utvecklingen är inte ödesbestämd, om Sverige släpper de kreativa krafterna fria kommer vi att finna vår nisch i den globaliserade ordningen.

Carl Rudbeck ställer frågan varför man väljer en viss religion eller en viss ideologi. En annan frågeställning är varför det är okey att kritisera en ideologi men ofint att kritisera en religion. Båda är väl något privat? Själv är han ateist och republikan. Som ung var han en stark kritiker av kristendomen och monarkin. Den kritiken finns även i dag, men i dag har han tonat ned kritiken mot kristendomen då kyrkan dels inte är en del av staten och dels för att kristendomen har vissa meriter, särskilt gentemot andra kulturer såsom dagens muslimska kulturer. Rudbeck är rättfram och kontroversiell i sin starka kritik av muslimska fundamentalister. Han tar avstånd från postmodernismens och kulturradikalernas tes att alla kulturer är lika fina.

5. Assimilering contra integration   

Assimilering betyder sammansmälta och är ett begrepp som främst används inom invandringsdebatten. Assimilering ställs ofta mot begreppet integration och för att göra en liten generalisering av verkligheten har USA:s invandringspolitik främst kännetecknats av assimilering medan västeuropeisk och svensk invandringspolitik främst kännetecknats av integration.

Vad är då skillnaden mellan de två begreppen? Jo, assimilering syftar till att alla invandrare, oavsett härkomst, ska anpassa sig efter mottagarlandets lagstiftning och kultur. Det handlar inte om att olika invandrargrupper förbjuds att ägna sig åt egna kulturella uttryck utan om att alla samhällsgrupper måste enas om en minsta gemensamma nämnare, en ram om man så vill. Allt inom ramen är tillåtet. Det är med andra ord okey för muslimer och judar att bygga moskéer och synagogor samt fira sina högtider. Men det är inte okey för muslimer och judar att bryta mot den inhemska lagstiftningen av religiösa skäl. Inte heller tillåts legala undantag av religiösa skäl.

Extrema exempel är hedersrelaterat våld och könsstympning. Mindre tydliga fall är förbud mot att bära huvudbonader i skolan. Vissa anser att muslimska kvinnor ska få undantag från sådana regler (som inte behöver vara lagar utan regler på den enskilda skolan). Sådana undantag strider mot assimileringstanken och det finns en viss tendens till att USA har övergivit assimileringslinjen när det gäller det utbredda kravet på kvotering, affirmative actions, och särskilda stöd och speciallagstiftning till vissa grupper. I Sverige har debatten om skolor bör ha sina avslutningar i kyrkor eller i mer neutrala rum varit ett tecken på att Sverige har satsat mer på integration och mindre på assimilering. Vissa debattörer har fått för sig att det är kränkande för muslimer och andra grupperingar att behöva sitta i en kristen kyrka.

Assimilering handlar dock inte bara om lagstiftning utan också om kultur och identitet. Den som förespråkar assimilering vill att invandrare, precis som infödda, delvis ska bekänna sig till den inhemska kulturen och kräver att ingen vänder sig helt emot den. Framförallt kräver assimileringsförespråkarna att alla olika kulturer erkänner den inhemska majoritetskulturen som just en majoritetskultur med en upphöjd status.

Det främsta sättet att uppnå dessa målsättningar är att skapa arbete för alla så att alla invandrare får en chans att komma in i det samhälle som de lever i. Där har USA lyckats bättre än Europa, inkl. Sverige.

Integration handlar i sin tur om att den inhemska majoritetskulturen ska anpassa sig lika mycket som de invandrade minoritetskulturerna. Alla ska mötas på vägen. Majoritetskulturen har i den versionen inte någon upphöjd status och är varken sämre eller bättre än någon annan kultur. För integrationsförespråkaren är mångkulturen viktigare än pluralismen medan motsatsen gäller för assimileringsförespråkarna. Mångkultur handlar mest om att bevara olika kulturer i stället för att låta individen själv få forma sitt liv. Pluralismen ger i sin tur individen rätt att välja kultur samt överskrida kulturella gränser, där är alltså möjligheter viktigare än själva bevarandet av kollektiva identiteter. För den som är mer intresserad av dessa frågor bör läsa Amartya Sens bok ”Identity and violence”.

Denna text har även varit publicerad i nyhetsbrevet Veckans contra.

6. Ideologier i riksdagspartier   

Politiska partier är främst av pragmatiska naturer då de försöker samla så många åsikter som möjligt för att få så många väljare som möjligt på valdagen. För att ett parti ska kunna bli stort måste partiet bredda sig och försöka fånga in så många som möjligt. Detta är anledningen till att många partier drar sig till mitten och försöker sno varandras hjärtefrågor genom så kallad triangulering.

Men trots detta finns det grundläggande mönster i partiernas ställningstaganden som gör att man kan tala om ideologier. Det kan handla om prioriteringsfrågor som exempelvis om a-kassans nivå är viktigast eller om det är sysselsättningsnivån, det kan handla om nyansskillnader såsom att alla partier omfamnar den svenska modellen där arbetsmarknadens parter branschvis gör upp om löner och arbetsvillkor men där Centerpartiet och tidigare Moderaterna avviker genom att kritisera avarterna. Samma sak gäller skattenivåer, alla partier omfamnar välfärdsstaten, men de förespråkar olika nivåer av skattetryck samt olika typer av skatter.

En enkel kategorisering av riksdagspartierna ser ut som följer: Vänsterpartiet – socialism eller kommunism och feminism, Miljöpartiet – ekologism, Socialdemokraterna – socialdemokrati eller reformerad socialism, Centerpartiet – liberalkonservatism, Kristdemokraterna – konservatism eller kristdemokrati, Folkpartiet – socialliberalism och Moderaterna – liberalkonservatism.

Historiskt sett har Vänsterpartiet och Socialdemokraterna varit mer renodlade socialistpartier, men med tiden har båda partier tonat ned detta. Ordet kommunism används inte längre inom Vänsterpartiet även om nuvarande partiledare Lars Ohly länge definierade sig själv som kommunist. Vänsterpartiet kan även betraktas som feministiskt då de i mångt och mycket har ersatt sin klassmaktsanalys med en könsmaktsanalys. Socialdemokraterna har alltid haft en mer reformistisk inställning och aldrig förespråkat någon revolution, däremot var de mer radikala under 1920-talet och till viss del efter andra världskriget då de två skördeperioderna genomfördes.

Miljöpartiet är ett ganska ungt parti, bildades 1981, som inriktade sig på miljöfrågor och som till skillnad från Centerpartiets intresse i ämnet ägnar sig åt att ställa naturen på en högre nivå än människan. Ekologism kan därmed sägas vara motsatsen till humanism. Centerpartiet försökte sedan 1970-talet jobba in en skrivbordsideologi vid namn ekohumanismen som skulle utgöra en balans mellan ekologism och humanism. Varken människan eller naturen är överordnad. I dag har Centerpartiet blivit mer optimistiska och betraktar människan mer som en lösning än ett problem.

Centerpartiet har en bakgrund i bonderörelsen och hette från början Bondeförbundet i olika tappningar. 1957 bytte partiet namn till Centerpartiet och det blev startskottet för en modernisering av partiet. Tidigare hade partiet varit dels ett intresseparti för bönder och dels ett konservativt parti för småfolket till skillnad från Moderaterna som var ett konservativt parti för städer, stora bolag och förmögna. Sedan 1950-talet har Centerpartiet kombinerat denna konservativa hållning med en mer liberal syn på människan. Under Olof Johanssons tid genomfördes förvisso en vänstersväng, men med Maud Olofsson i ledningen har partiet blivit alltmer liberalt. Partiet kallar sig socialliberalt och de som ogillar partiets nya inriktning kallar partiets ideologi för nyliberalism. Moderaterna kombinerade dessa två ideologier, liberalism och konservatism, mer uttalat när Gösta Bohman tillträdde partiledarposten 1970. Under 1980-talet var Moderaterna mycket liberalt, på gränsen till nyliberalt, men i dag är partiet mer liberalkonservativt, kanske till och med socialkonservativt.

Folkpartiet har alltid varit uttalade liberaler, oftast med prefixet social. Även Folkpartiet gjorde en vänstersväng på 1990-talet, men har nu börjat profilera sig som kravliberaler eller liberalkonservativa. Officiellt anser representanter för partiet att Folkpartiet är liberalt eller socialliberalt. Historiskt sett har det alltid funnits en viss konflikt mellan de frisinnade som med olika åtgärder, främst statliga, bland annat vill öka nykterheten i samhället, och de mer renodlat liberala som inte anser att staten ska ingripa för mycket i samhället och i ekonomin. Kristdemokraterna är det parti som är mest konservativt i svensk riksdag. Partiets representanter tycker dock inte om det epitetet utan kallar sin ideologi för kristdemokrati, en ideologisk inriktning som växte fram i Europa efter andra världskriget utifrån konservatismen och den katolska socialläran.

Denna text har även varit publicerad i nyhetsbrevet Veckans contra.

/Fredrik Runebert





|Hem| |Vem är Runebert?| |Nyhetsbrevsarkiv| |Analys av Centerpartiet| |Egna litterära alster| |Litteraturanalys| |Favoritlänkar| |Läsarundersökning|