Publicerad i Dalademokraten 18/5 2005.
Förslaget till stopplag som lagts fram av Socialdemokraterna och som stöds av Vänsterpartiet och Miljöpartiet förhindrar landsting att lägga ut sjukvård på entreprenad till sjukvårdsaktörer med vinstintressen. Förslaget förhindrar också sjukvårdsaktörer som tar emot offentliga medel att ta emot försäkringspatienter samt förhindrar landsting att sälja ut all sjukvård inom landstingen. Denna artikel fokuserar på stopplagens premiss att vinst i vården är skadligt.
Lars Söderström och Mattias Lundbäck vid nationalekonomiska institutionen vid Lunds
universitet har på Industriförbundets uppdrag granskat ungefär hundra forskningsrapporter om marknads- och organisationsformer inom utbildning och sjukvård. Deras genomgång som redovisas i studien ”Vinsten som drivkraft” visar att vinstdrivande företag, icke-vinstdrivande aktörer och offentlig sektor uppvisar lika stor effektivitet och lika hög vårdkvalitet.
Författarna menar att orsaken till detta är att aktörer som har för höga kostnader och för låg effektivitet måste bättra sig för att kunna vara kvar på marknaden. Vidare upptäcktes att när det fanns kvalitetsskillnader och effektivitetsskillnader var det oftast vinstdrivande företag som uppvisade högre kvalitet och bättre effektivitet. Forskarna fann också att vinstdrivande företag ofta har lägre kostnader än icke-vinstdrivande aktörer.
När Söderström och Lundbäck granskade studier som jämförde konkurrenslösningar med monopollösningar var effektiviteten och kvaliteten högre inom de områden som valt konkurrenslösningar. Att tillåta vinst inom vårdsektorn kan därför vara ett sätt att förbättra verksamheten även hos icke-vinstdrivande aktörer och inom den offentliga sjukvården. Dessa forskningsresultat stärks av Vårdförbundets och Kommunals positiva syn på vinst i vården.
Söderströms och Lundbäcks granskning belyser flera viktiga aspekter på varför vinst i vården är önskvärt. Vårdgivare som strävar efter högre vinst kan åstadkomma detta på två sätt. Eftersom vinst enbart betyder att intäkter överstiger kostnader kan vinst uppnås genom att behandla fler patienter och därmed få in mer intäkter eller genom att sänka kostnaderna genom att effektivisera verksamheten. Båda dessa alternativ leder till en bättre vård för patienterna.
Ofta görs det i debatten gällande att vårdgivare som eftersträvar vinst kommer att åstadkomma detta genom nedskärningar vilket skulle försämra vårdkvaliteten. Men erfarenheten från bland annat S:t Görans sjukhus visar att så inte är fallet. Orsaken är att om vården försämras på en marknad där flera aktörer deltar kommer patienterna helt enkelt att välja en annan vårdgivare. Därmed förlorar vårdgivare som erbjuder en sämre vårdkvalitet intäkter vilket i förlängningen leder till att dessa slås ut. På lång sikt kommer alltså möjligheten till vinst främja en vård som totalt sett är mer kostnadseffektiv och mer kvalitativ.
Vår uppfattning är att dagens system där landstingen i princip har monopol på vård har lett till att patienter kommit att betraktas som en kostnadsbörda. Vi tror att detta är en bidragande orsak till att vårdköer uppstått. När patienten blir en intäkt istället för en kostnad kommer vårdgivaren att bli mer motiverad att minska vårdköerna.
Sjukvård är egentligen en tillväxtbransch om man bara tillät en mångfald av vårdgivare och om man gav bättre möjligheter för vårdgivare att få tillgång till riskkapital. När enbart den offentliga sektorn tillför branschen resurser, utan några vinstkrav, är risken betydande att en stor del av pengarna enbart går till att täcka underskott i verksamheten som uppstått på grund av ineffektivitet och dålig organisation. För att utveckla och förbättra vården samt erbjuda högre löner måste någon vara villig att satsa resurser. Möjligheten att gå med vinst ger just ett sådant incitament som kan leda till en bättre vård för alla.
Hans Grönqvist, doktorand vid nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet
Fredrik Runebert, ekonomie magister
