Genomskåda de ytliga fasaderna!

1. Inventering nr. 3 2. Frihetspartiet 3. Framtid för Sverige 4. Frihetsfeministers ordlekar 5. Tom retorik 6. Kultur för bättre hälsa 7. ROKS manshat 8. Bönder - mat - socialism 1. Inventering nr. 3 National Review Startades 1955 av den konservative författaren William F. Buckley. Magasinet blev snabbt ett huvudorgan för konservativa aktivister. The American Spectator En liberalt inriktad kulturtidskrift. 2. Frihetspartiet Som en fortsättning på min inventering av intressanta tankesmedjor och tidskrifter tar jag här upp några politiska alternativ till de etablerade och förstockade partierna. Några besvikna och desillusionerade moderater har startat frihetspartiet för att utmana Moderaternas "fega" politik. Det partiet bygger på är främst begränsad invandring, mycket lägre skatter och färre statliga interventioner samt motstånd mot EU. Även då jag tycker att det ligger något i Frihetspartiets kritik mot Moderaternas fega skattepolitik så har jag svårt för de konservativa och nationalistiska dragen i invandrarpolitiken och EU-politiken. Jag är, trots min utbredda skepticism, för EU samt en varm förespråkare av fri invandring förutsatt att Sverige reformeras till ett lågskatteland. Frihetspartiet är emot fri invandring oavsett välfärdsförmåner, det förstår inte jag. Det känns som att konservatismen får större utrymme än liberalismen i detta parti. Frihetspartiets hemsida Partiledaren Nils-Eric Hennix har skrivit boken "DEMOKRATI - socialistisk eller frihetlig?" som finns att köpa här! 3. Framtid för Sverige Framtid för Sverige är ytterligare ett etableringsförsök som är en blandning av liberalism och konservatism. Partiet har vissa godbitar såsom barnomsorgspolitiken där maxtaxan ska avskaffas, sänkt skattetryck samt bättre redovisning av skattepengar, införande av konstitutionsdomstol, avskaffande av monarki, hårdare tag mot brottslingar och regionalt självstyre. Skönhetsfläckar är förbud mot adoption, återinförande av skoluniform samt sänkt straffmyndighetsålder. Läs mer här! 4. Frihetsfeministers ordlekar Det har varit extremt svårt att få s.k. liberaler att fatta att feminism inte är förenligt med liberalism. Det är som att liberalism skulle vara förenligt med kommunism. Det är ju löjligt! Logik och intellektuell hederlighet verkar inte vara frihetsfeminismens starkaste sida. Här kommer en sammanfattning av min kritik av frihetsfeminismen: 1. Jag anser att feminism är kollektivism och totalitarism. Feminism bygger nämligen på patriarkatsteorin. Läs en bok om feminism och patriarkatsteorin, förslagsvis av Yvonne Hirdman, Maud Eduards och Lena Gemzöe. 2. Jag anser att feminism som utgår från kön inte kan förenas med liberalism som utgår från individen. Den som utgår från individen kan inte samtidigt utgå från en grupp. Däremot kan en liberal ta hänsyn till grupper och strukturer (såvida man inte förutsätter att strukturerna är starkare än individen vilket vissa av er har fått för sig). 3. Johan Norberg är liberal och inte kollektivist. Dock kallar han sig för feminist på grund av att han tar hänsyn till könsstrukturer. Resonemanget är lika intelligent som att påstå att Norberg är socialist bara för att han tar hänsyn till klasstrukturer. 4. Slutsats! Johan Norbergs artikel på Smedjan är meningslöst och motsägelsefullt snömos. Norberg är fortfarande liberal, men han är inte feminist. Då han kallar sig för feminist är han intellektuellt ohederlig. Därmed är Norberg en ohederlig PR-feminist och en medlöpare. Carolin Dahlman och Johanna Möllerström verkar vara riktiga feminister men har istället inga bra lösningar på problemet eftersom de envisas med att vara liberaler. Därmed är de inte totalitarister, men de tar inte konsekvenserna av sin feministiska analys. Analyserar man verkligheten som dessa två frihetsfeminister återstår inget annat än kollektivism och statliga insatser. Feminismen bygger på patriarkatsteorin. Den som inte tror på patriarkatet är således inte feminist. Patriarkatet är en struktur! Men alla strukturer är inte ett patriarkat. Således kan en liberal ta hänsyn till strukturer, men en liberal kan inte utgå från patriarkatet som är ett systematiskt förtryck av kvinnor eftersom det då skulle leda till att man via kollektiv tvångsmakt måste förändra maktstrukturerna. Detta kan inte en liberal förespråka! Är man då emot kollektivism är man ju i praktiken för patriarkatet och då är man en väldigt dålig feminist. Själv är jag antifeminist eftersom jag inte tror på konspirationsteorin patriarkatet. Smedjan 5. Tom retorik Staten och storföretagen har länge gått hand i hand för att hålla konkurrensen borta. För att staten ska kunna fortsätta sin företagshatande högskattepolitik måste de samarbeta med Sveriges största företag eftersom det är just dessa företag som har möjlighet att fly det svenska helvetet. De stora företagen ser en konkurrensfördel att få privilegier från staten för att därmed hålla småföretagen små och ofarliga. Detta handlar inte om konspirationer utan om ren särintressepolitik. Med en stor offentlig sektor är det oundvikligt med lobbying och snedvriden konkurrens. Kommuner och landsting är inte mycket bättre som försöker hindra friskolor att etablera sig, alternativ sjukvård att etablera sig samt ger stöd åt vissa företag för att de ska etablera sig i en kommun. I Avesta har kommunen bland annat ingått korkade avtal med ett fastighetsbolag för att det kommunala bolaget ska slippa ta problemen. Genom att föra över skiten på ett privat bolag kan man skylla allt på det privata bolaget. Att kommunen sedan har lånat ut pengar till ett företag som de får tillbaka genom en överföring av mark som kommunen inte har någon nytta av är bara bonus. Stora Enso höll låda på ett kommunfullmäktigemöte i Fors den 16 feb. 2004 där de bad kommunen om gåvor. De vill ha ett badhus till i kommunen så att de kan klara av att hålla sin personal friska. För det första verkar det lite konstigt att människor måste ha ett dyrt badhus för att vara friska. För det andra får Stora Enso bygga sitt jävla badhus själva. Jag är så trött på att människor utgår från att politiker kan och ska lösa allting. Till och med storföretagen är invaggade i det socialistiska tänkandet. Se bara på hur svenskt näringsliv daltar med Socialdemokratin för att få lite smulor av staten. Läs om vad upprorsmakarna i Gnosjö anser Något som Sverige dock bör lära sig av är att Stora Enso genom kontroll, socialt tryck och mer familjeanda lyckats minska sjukskrivningarna. Men Stora Ensos ambitioner lyser igenom när de talar om förebyggande arbeten. "Arbetar organisationen inte förebyggande då sticker sjuktalen iväg". Så sant, så sant. Men om organisationen inte arbetar förebyggande då minskar också möjligheterna att i framtiden skapa välfärd och friskhet. Om man har som princip att inte ta emot praktikanter kommer morgondagens behov aldrig täckas av sådana som har erfarenheter. Stora Enso i Fors är med andra ord kortsiktiga hycklare! Hela Sverige är en enda kartell. Vi har fackföreningar som stipulerar lönenivåer, arbetsgivarorganisationer som svansar med för att få lite smulor av staten, företag som ägnar sig åt prissamarbeten allt i en enda röra. Det regeringen ser är bara det de vill se. De anser att alla privata företagare ska skärpa till sig och bli mer etiska. Svenskt näringsliv köper den kollektiva skulden och böjer huvudet inför den stora ledaren. Att systembolaget är statligt är bara ett undantag. Att Skandia är privat det är ett argument för regleringsiver. Men de allra värsta mutorna nämns inte. Dvs. LO:s mutor till Socialdemokraterna! 6. Kultur för bättre hälsa I Avesta kommun har man fått för sig att kommunal kultur löser problemen med ohälsotalen. Stora Enso har med diagram visat hur friska människor blir av kultur. Det må så vara. Så länge kulturen inte är påtvingad och finansierad av staten och dess fogdar då är det säkert hälsosamt. Men vad är det som säger att politikerberoende är hälsosamt? Nej, dra ned kulturanslagen till ett minimum och satsa på det som är viktigt istället. Problemet med stat, landsting och kommuner är att de gör för mycket. De bör fokusera på kärnverksamheten, dvs. erbjuda grundtrygghet och säkerhet genom bra skola, vård och omsorg. Därmed inte sagt att kommunen ska ha patent på dessa verksamheter. Den bästa lösningen på ohälsotalen är egenmakt inte politikermakt! 7. ROKS manshat Av tolv inskickade alster till Avesta Tidningen har jag fått två refuserade. En av dessa alster har ni redan fått läsa i Nyhetsbrev 13. Här kommer den andra refuserade insändaren. Börjar man skönja ett mönster? Bakgrunden till insändaren är att socialdemokraten Anita Tärneborg har ställt en fråga till kommunstyrelsens ordförande Ulf Berg som är en moderat om kommunen verkligen tar ansvar för misshandlade kvinnor. Mitt svar på den frågan är nej: I AT 13/2 2004 frågar Anita Tärneborg (s) om Avesta kommun tar ansvar för vården av misshandlade kvinnor. Nej är mitt svar, eftersom Avesta kommun har lagt ifrån sig ansvaret på ROKS kvinnojour. Jag har inget emot privata initiativ men jag tycker inte att Avesta kommun ska stödja totalitära ideologier. Den som har läst på ROKS hemsida och nyhetsbrev samt läst ROKS tidning "Kvinnotryck" vet vad jag talar om. ROKS utgår från ideologiskt manshat där alla män görs ansvariga för vad en minoritet av män gör, dvs. misshandlar vissa kvinnor. Istället för att säga att vissa män slår vissa kvinnor påstår ROKS att "män misshandlar kvinnor". Detta är inga petitesser utan handlar om den ideologiska grunden - människosynen. ROKS har bland annat påstått att män ska betala en specifik mansskatt för att finansiera kostnaderna för kvinnomisshandel. Dvs. guilt by association. Man är skyldig genom grupptillhörighet. ROKS har även hävt ur sig att män inte ska få jobba på daghem eftersom män är pedofiler. Är det detta Avesta kommun vill stödja? Det måste finnas gränser! Jag föreslår att Avesta kommun drar ned på kultur och föreningsbidrag mm. och satsar på riktig omsorg om misshandlade kvinnor istället. Har kvaliteten på mina insändare sjunkit drastiskt i just dessa två insändare? Vilken slump! ROKS hemsida Avesta Kommuns hemsida Avesta Tidningen 8. Bönder - mat - socialism Den stora ideologen och statsvetaren Sven Rydenfelt som i decennier gick emot det politiskt korrekta vänsterSverige fick slutligen status som professor via Bildt-regeringen 1991-1994. Han är en av få som förstår betydelsen av småföretagande och av en fri marknadsekonomi. Många pratar om småföretagandet, men få förstår drivkrafterna bakom småföretagande, entreprenörskap och kreativitet. Kreativitet skapas inte i ett vakuum, i ett överreglerat samhälle där politiker bestämmer vad man ska forska om och vilka stenar man ska vända på. Frihet, som förutsätter marknadsekonomi, är en nödvändighet för att nya idéer överhuvudtaget ska uppstå. Totalitära regimer har enbart lyckats forska fram sådant som bygger på redan befintliga tankestrukturer, såsom att skjuta upp en hund i rymden och konstruera en atombomb. Men i USA och i andra västländer har många nya uppfinningar uppstått genom att idéer bryts mot varandra i ett fritt samhälle med en någorlunda tillfredsställande yttrandefrihet. Att industrialiseringen med dess teknologiutveckling uppstod i England är ingen slump. Miljön, kontexten, var den rätta. I England rådde fritt yrkesutövande och färre regleringar än i exempelvis Frankrike. Företagare behöver en bra miljö för att kunna överleva precis som växter och djur behöver en bra miljö för att överleva. Alla människor är inte lika. Alla är inte entreprenörer. Vissa är väldigt konservativt lagda och har rätt att bejaka dessa personligheter. Men även konservativa tjänar på marknadsekonomi eftersom det behövs föregångare för att nya idéer ska spridas. Se bara på skiftesreformerna i början av 1800-talet i Sverige. Innan dessa reformer ägdes all mark gemensamt i allmänningar. Alla beslut som skulle tas måste underställa sig majoritetsbeslut och de flesta majoriteter är väldigt konservativa. Därför skedde inga större förändringar eftersom ingen ägde någon egen mark och då fanns det inga drivkrafter för entreprenörerna. Efter skiftesreformerna började enskilda bönder testa sig fram och experimentera lite. Resultatet blev blandat, men de metoder som fungerade bra kopierades av andra bönder. Detta gällde även de som inte vågade testa nya metoder. Tack vare att individen befriades från kollektivismens bojor kunde utvecklingen ta fart och det utan att de individer som inte trivs med entreprenörskap tvingades till entreprenörskap. De kunde ta efter föregångarna och produktionen steg i hela samhället. Sven Rydenfeldt har i denna bok gjort en jämförande studie mellan olika kommunistländer. Vilka gemensamma nämnare finns mellan de olika länderna och vad skiljer dessa nämnare från västvärlden? Kommunistländer såsom Polen, Sovjetunionen och Kina drabbades oupphörligen av svältkatastrofer. Varför? Samma svältkatastrofer uppstod inte i västvärlden. Fanns det något samband? Ja, de kommunistiska ledarna tog över makten med hjälp av stöd från stadsbefolkningen som är väldigt känsliga för livsmedelspriserna. För att bevara makten sög man ut bönderna genom att ge bönderna för lite betalt samtidigt som ledningen pålade alla bönder produktionskvoter. Förutom detta förstatligades en stor del av jordbruket samtidigt som många bönder tvingades in i bondekollektiv (i Sovjetunionen hette det kolchoser). De länder såsom Ungern som inte kollektiviserade bönderna lika mycket fick också en mindre kris än de andra kommunistländerna. Det stora problemet med kommunismen var att då bönderna inte fick betalt i marknadspriser fanns det inga motiv för bönderna att producera mer än vad de måste producera. Det fanns inga motiv till förbättringar vilket gjorde att livsmedelsproduktionen var extremt ineffektiv. 1980 var andelen bönder av befolkningen 3 - 4 % i Sverige och USA medan motsvarande siffra i Sovjetunionen var 23 %. USA och Sverige producerade betydande överskott som de kunde exportera medan Sovjet endast kunde täcka två tredjedelar av sina behov. Därmed fick Sovjet importera livsmedel vilket de måste låna pengar utomlands för att ha råd med. Istället för att höja priserna på jordbruksprodukterna och låta bönderna få planera sitt eget arbete utan centralstyrning fortsatte Sovjetunionen låna pengar till ren konsumtion. Detta gick givetvis inte i längden. När Reagan sedan strödde på problemen genom den stora upprustningen blev det slutet för Sovjetunionens ineffektiva plansystem. Tilläggas bör att innan kommunisterna började experimentera med sina utopier var Ryssland och Polen Europas kornbodar. Efter kommunisternas förtryck av människor och företagaranda var båda länderna närapå bankrutt. Västländerna hade och har vissa planekonomiska tendenser när det gäller industrin men detta är inte lika allvarligt som när man inför planekonomi i en bransch som bokstavligen är livsviktig för människors överlevnad. Västländerna har till och med haft lite centralplanering och prisstyrning inom jordbruket, men då marknaden haft kontrollen har inte västländerna fått lika stora problem som kommunistländerna. Den som läst denna bok 1983 hade insett att systemet inte skulle hålla särskilt länge. Gösta Bohman var en av dem som tidigt insåg detta. Några intressanta citat från kända kommunister: "Varje härskande klass uppfinner en mytologi (lögnlära) för att rättfärdiga sitt maktmissbruk och sin utplundring av undersåtarna." (Karl Marx 1848) Det var alltså det som hände i kommunistdiktaturerna. Kommunisterna uppfann en mytologi med hjälp av Marx läror för att kunna suga ut undersåtarna, främst bönderna. "Socialismens inneboende överlägsenhet kommer att bevisas av historien." (Karl Marx 1848) Ja, vad säger man? "Om arbetarna och bönderna inte vill acceptera socialismen, blir vårt svar: Varför ödsla med ord, när vi kan använda våld?" (Lenin 1918) Ja, kommentarer överflödiga! "Krig är inte bara troligt, det är nödvändigt för världskommunismens triumf. I ett sådant krig skulle vi vara villiga att offra trehundra miljoner människoliv". (Mao Tse-Tung, 1963) Hur kunde det finnas så många medlöpare som hyllade kommunistKina? Rydenfeldts resonemang och dessa citat kan vara bra att ha i minne nu när Vänsterpartiet äntligen visar sitt rätta jag igen och kallar sin ideologi för sitt rätta namn, dvs. kommunism. Lita inte på Vänsterpartiets fina ord, kommunismen fungerar inte i realiteten. Det enda felet med kommunismen är inte att Lenin, Stalin och Mao har använt våld vilket Marx förespråkade i "det kommunistiska manifestet". Det fundamentala felet är att planekonomi inte fungerar! Rydenfeldt, Sven: Bönder, mat, socialism, Liber, 1983 Köp boken här! /Fredrik Runebert