Var står jag ideologiskt?
Min politiska inriktning är främst liberalism, någonstans mellan socialliberalism och nyliberalism. Jag har även några konservativa sidor angående hårda straff, samhällsstabilitet och kärnfamiljstanken samt hård statlig kontroll över de människor som inte kan hantera sin frihet utan låter sitt handlingsutrymme gå ut över andra människors frihet. Men som helhet är jag liberal. Jag är därmed mer liberal än konservativ. Men jag är också mer nyliberal än socialliberal. Alternativet till liberalkonservatism är kommunitärlibertarian men det kan vara ett steg för mycket för min del.
Ett annat sätt att ringa in sin politik och sin filosofi är att tala om vad man är emot. Jag är emot alla ismer som hänger sig åt kollektivismen såsom socialism, kommunism, fascism, nazism och feminism.
Jag är heller inte så förtjust i inriktningar som tror sig veta vad som är den objektiva sanningen såsom objektivismen och religiösa inriktningar såsom kristendomen gör.
Filosofier som utgår ifrån principer och universiella regler ger jag inte heller så mycket poäng för. Jag är i detta sammanhang något utilitaristisk, dvs. jag utgår ifrån effekterna och resultatet och inte utifrån olika stelbenta principer. Men min slutsats blir ändå att dygder och rättighetskataloger leder till de bästa effekterna.
Jag brukar benämna mig själv som en antifeministisk, antisocialistisk och ateistisk liberalkonservativ. Det är svårt att kategorisera sig själv och det finns alltid en risk att man fastnar i en förbestämd mall. Men jag tar den risken för kategoriseringar är det enda sättet att kunna förstå människor.
Var står jag partipolitiskt?
Jag har under en lång tid varit en övertygad centerpartist men har med tiden orienterat mig mer högerut. Förvisso har jag funnit några frihetliga högerkorn i Centerpartiets förflutna men dessa korn har inte fått gro tillräckligt i den stabila myllan. Centerpartiet har övergett sin liberalkonservativa syn och blivit mer socialliberala med betoning på social.
Jag har trots detta, främst på grund av det nytänkande som federalismen står för, valt att engagera mig i Centerpartiet på ett lokalt plan. Det är dessutom något problematiskt att ett parti kan vara bra lokalt, vilket Centerpartiet är, och mindre bra riks, vilket Centerpariet är.
I det senaste riksdagsvalet röstade jag på Moderaterna och i det senaste europaparlamentsvalet röstade jag på moderaternas Christoffer Fjellner. På senare tid har jag mer och mer intresserat mig för Kristdemokraterna och känner en viss samhörighet med deras stabila ideologi. Nu har jag dock bestämt mig för att till fullo stödja Centerpartiet som är Sveriges främsta högerparti. Ett marknadsliberalt parti som vågar utmana fackföreningarnas oproportionella makt.
Frihet under ansvar
Mer egenmakt och mindre statsmakt. Då människor är olika och har olika preferenser mm. måste varje människa få bestämma mer över sitt eget liv. Att från centralt håll försöka maximera lyckan hos människor är en omöjlighet då all information inte går att samla in till en centralenhet. Ju mer centraliserat ett beslut är desto mer kunskap försvinner på vägen. Byråkrati och höga skatter och andra hinder måste minimeras. Individen får aldrig offras för kollektivet.
Federalism
En tydligare maktfördelning mellan geografiska nivåer. Istället för decentralisering där staten erkänns som all makts moder bör makten utgå från folket och delegeras nedifrån och upp. När individer, familjer och det civila samhället inte kan lösa ett problem på ett effektivt sätt ska makten delegeras till kommunen och när kommunen anser att beslut bör tas på högre nivå delegerar kommunerna makten till regionerna/landstingen och regionerna delegerar i sin tur till staten och staten i sin tur till EU osv. Ett tydligt underifrånperspektiv där den spontana ordningen får ett större utrymme. Det är den högre beslutsnivån som ska bevisa att ett beslut ska tas på den högre nivån och inte tvärtom.
Ofullkomlighetsprincipen - Maktdelning
Människor är ofullkomliga och därför är det viktigt att makten delas mellan olika maktfaktorer och att beslut tas så nära människan som möjligt.
Sverige och EU behöver en tydligare maktdelning mellan den verkställande, beslutande och dömande makten. Sverige och EU behöver en Bill of rights där individens rättigheter fastställs gentemot staten och andra aktörer. Det behövs även en stark konstitutionsdomstol som prövar lagförslag mot konstitutionen. Majoritetsdemokratin är samma sak som förtryck av minoriteter.
Stärkt civilsamhälle - Frivilliga gemenskaper
Det civila samhället består av alla människor som går samman för att tillsammans skapa någonting såsom en bygdegårdsförening som skapar samhörighet och minskar risken för rotlöshet. Dessa frivilliga gemenskaper ska inte vara beroende av den offentliga sektorn utan ska stå starka i sig själva. Förvisso kan det behövas en viss övergångsperiod för att komma över de attityder som finns i samhället om att det alltid ska vara någon annan som fixar saker och ting. Organisationer av olika slag såsom svenska kyrkan, frikyrkorna, intresseorganisationer, biståndsorganisationer och byalag mm. har en viktig uppgift i ett fungerande samhälle. Privatisera solidariteten!
Familjen är viktig för stabiliteten i samhället
För att uppnå stabilitet i samhället och för att erbjuda människor en bra start i livet är familjen en mycket viktig enhet i samhället. Detta betyder inte att staten ska tvinga människor att ingå familjeband utan det betyder att staten ska vara neutral i frågan om familjers val av barnomsorg mm. Ett tydligt barnperspektiv är viktigt för att människor ska kunna ta sitt ansvar i frihetens samhälle.
Fri marknadsekonomi - den spontana ordningen
Marknaden utgör den mest effektiva modellen för att allokera samhällets resurser rätt. Utbud och efterfrågan leder till högre sysselsättning, bättre försörjningsmöjligheter och bättre tillförsel av produkter som efterfrågas. Priser är ett tydligt signalsystem som påverkar aktörerna på marknaden snabbare än vad staten kan agera på information från samhället. Egenintresset leder till ökad välfärd. Marknadsekonomin är också den mest moraliska modellen då äganderätten och avtalsrätten garanteras. Människor ska vara fria att uppfinna, producera, sälja och köpa utan att någon mellanhand sticker in kilar i relationerna. Människor ska ha rätt till merparten av sitt arbetsresultat. Enbart en liten del får gå till omfördelning och kollektiva nyttigheter.
Småföretagsamhet
Det finns stora fördelar med småskalighet och staten måste se till att de rätta förutsättningarna finns för att småföretagandet ska kunna blomstra. Med förutsättningar syftar jag inte på bidrag utan på sänkta skatter och färre regleringar samt mindre facklig makt. Vissa verksamheter är beroende av skalfördelar men det finns också stora nackdelar inom vissa verksamheter. Totalt sett finns det lika många stordriftsfördelar som smådriftsfördelar.
Förvaltningstanken - Miljöansvar och socialt ansvar
Marknadsekonomin är den mest effektiva modellen men den har sina brister. Den prissätter till exempel inte miljön och vissa sociala faktorer därför vore det bra att införa kvotsystem med utsläppsrättigheter och skattelättnader för företag som lyckas hjälpa uppsagd personal att få nya jobb. Detta är bara några exempel. Trots marknadsekonomins brister löser det mesta sig genom konsumentmakt där konsumenten själv väljer produkter efter miljömässiga och sociala faktorer. Men det behövs regleringar för att uppnå en miniminivå. Förvaltningstanken utgår även från den konservativa tanken att man måste ta hänsyn till nästkommande generation. Varje generation ska finansiera sina egna kostnader. Det är också viktigt att skapa starka band mellan det förflutna, samtiden och framtiden.
Grundtrygghet
Staten ska enbart erbjuda en grundtrygghet och inte garantera allt till alla genom att konfiskera inkomster från alla. Grundtrygghetssystemet tar enbart ut skatt för att omfördela från de som klarar sig till de som inte klarar sig. För detta behövs inte 51 % skattenivå utan för att uppnå detta plus statens kärnverksamheter behövs 10-20 %. Detta system kräver mer egenfinansiering och eget ansvar för pensioner och sjukförsäkringar mm.
Se styrkan och inte svagheten
Med en grundtrygghet finns det ingen anledning att haka upp sig på svaga grupper och svagheter. Då kan man börja fokusera på människors styrkor istället. Detta är en mer human syn på människan. Här är arbetsmoralen och attityden till förebilder väsentliga faktorer.
Reparativ rättvisa - Ordning och reda
Staten ska främst garantera ordning och reda samt bestraffa de som bryter mot lagarna. Brottsbekämpandet ska utgå från New york-modellen. Straffen ska vara hårda men när straffet är avtjänat ska personen i fråga vara förlåten och få en ny chans. Undantag ska göras för de allra grövsta brotten. Det är också viktigt att förändra synen på rättssystemet. Ett brott ska inte som idag vara ett brott mot staten eller det allmänna utan ska betraktas som ett brott mot en person. Relationerna i samhället är känsliga och när en person skapar en obalans i relationen måste den personen erbjuda en kompensation på ett eller annat sätt. Därför är det nödvändigt med en ökad användning av frivilliga uppgörelser. Det är också viktigt att stå emot populister som vill sälja ut rättssäkerheten i rättssystemet genom att minska bevisbördan eller till och med vända bevisbördan på den anklagade.
Mina främsta förebilder är Thorbjörn Fälldin, Gösta Bohman, Ronald Reagan, Friedrich Hayek, Ayn Rand, Anne Frank och Wilhelm Röpke. Andra förebilder är Tove Lifvendahl, Dick Erixon, Bo Lundgren, Alf Svensson, Ronny Svensson, Condoleeza Rice, George W. Bush, Margareth Thatcher, Per Ahlmark, Dalai Lamah, Christina Hoff Sommers, Marianne Fredriksson, Warren Farrell, August Strindberg, Sven Delblanc, Wille Craaford, Karin Boye och Gustav Fröding. Musikaliska förebilder är Rolling Stones och Led Zeppelin.
