Analys av Centerpartiet

Jag har påbörjat en analys av Centerpartiets historia, politik och utveckling. Den första analysen jag gjorde av Centerpartiet var en B-uppsats 1999 där jag undersökte Centerpartiets ideologiska utveckling över tiden med grundval av partiets partiprogram. Jag har nu dammat av den lite och förbättrat språket för att det ska bli mer lättläst och intressant. Mitt studieobjekt kan ni följa här: Centerpartiet Jämförande studie av Centerpartiets partiprogram - En rapport av Fredrik Runebert Sammanfattning Inledning Beskrivning av partiprogram Analys med slutsats Källförteckning Framtida Studier Den studie jag har gjort bygger på fyra partiprogram av cirka 10 faktorer vilket gör att man kan ha missat vissa vändningar i utvecklingen. Man kan därmed ha fått en felaktig helhetsbild av Centerpartiet. Men då jag ville se de stora dragen valde jag att fokusera på de tidpunkter som kan betraktas som milstolpar i partiets utveckling. Ett annat sätt att studera ett parti är att följa det som görs i praktiken istället för att enbart studera det som planeras att göras eller det som är målen. Man skulle till exempel kunnat studera partiets utveckling för partimotioner. Men då jag är mest intresserad av den ideologiska utvecklingen är partiprogrammet den bästa källan. Ett alternativ till att följa partiprogrammens utveckling är att följa partiledarnas tal över tiden. Men då jag varit intresserad av att följa hela partiets utveckling bör partiprogrammen som antas av hela partiet vara mer relevant än partiledarnas tal. Dock kan det vara ett viktigt komplement i förståelsen av ett parti att samtidigt analysera olika tal. Det fälldinska arvet. Är det möjligt att skriva en essä om Thorbjörn Fälldin utan att nämna kärnkraften? Även om detta förvisso är en av de saker de flesta förknippar med Fälldin kommer jag i denna essä att utelämna den helt för att istället fokusera mer på Fälldins egenskaper, filosofi och ideologi. Trots att Fälldin har sagt sig vara ointresserad av ideologiska spörsmål var han en utpräglad idépolitiker med en konsekvent politisk agenda. Statsmannen Fälldins politiska agerande kan beskrivas med ordet helhetssyn. Denna helhetssyn på samhället gick dock inte ut över detaljkunskapen. Läs mer i Internettidningen Captus nr. 28! Maktskiftet 1976-1982! Jag har under en längre period studerat maktskiftet 1976 då borgerligheten kom till makten efter trettio års socialdemokratiskt styre. Jag har bland annat läst boken ”maktskifte” och skrivit en resumé av så gott som alla bidrag. De misstag som begicks då bör vi lära oss av för att minimera riskerna inför ett eventuellt maktskifte 2006. Det finns även andra kunskaper som kan komma till nytta såsom Fälldins statsmannakonst. Nyckeln till framgången, och fallet, var Fälldins helhetssyn där Centerpartiets intressen inte gick före borgerlighetens. Kärnkraften var dock ett undantag men den frågan blev en livlina (som dock visade sig vara en återvändsgränd) för Fälldin som började förlora fotfästet efter 1973 års framgångsval. Fälldin växte dock in i rollen som statsman och lät inte särintressena styra vilket inte togs emot väl av Centerpartiets egen riksdagsgrupp. Även de andra två partiernas riksdagsgrupper satte käppar i hjulen. Partiegoismen är viktigare i våra sekteristiska partier än Sveriges bästa. Även Gösta Bohman och Ola Ullsten gjorde sitt för att försvåra samarbetet. Några exempel på det kan man få från Ulf Adehlsohns bidrag i boken. Åsling, G. Nils: Maktskifte - Regeringarna Fälldin och den politiska miljön i 1970-talets Sverige, Ekerlids förlag, 2001 Läs mina reflektioner av boken här Den Stora Partiledaren Fälldin! En som har analyserat en partiledares tal är Dick Erixon som analyserat Thorbjörn Fälldins rikstingstal under hans partiledarperiod. Jag har skrivit en recension på hans bok: Den stora ledaren Fälldin Reflektioner kring Björn Elmbrants "Fälldin"! Till skillnad från många partiledare var Fälldin aldrig någon sektledare utan en statsman som strävade efter att bilda regeringar som kunde förändra samhället till det bättre. Han tog ansvar för landet och för regeringen istället för att satsa på vinnande valkoncept och populistiska utspel som de flesta partister efterfrågade och fortfarande efterfrågar. Den politiska logiken följer i regel public-choice teorins tes om röstmaximering. Läs mer här... Frihet som smakar jord Ola Spännar har skrivit en uppsats om Centerpartiets frihetsideologi på Uppsala universitet och finns publicerad på Timbro. Det är en väldigt intressant läsning som tydligt visar varför jag är så begeistrad i Centerpartiet. Det finns verkligen potential bara man vågar lära sig av det förflutna och hålla sig till ideologin. Det tydligaste exemplet för Centerpartiets potential finns att hämta från ATP-striden på 1950-talet. Läs mina kommentarer om uppsatsen "Frihet som smakar jord" Läs uppsatsen "Frihet som smakar jord" Centerpartiets profil Inom politiken talar man ofta om att profilera sig. Med detta åsyftas den bild av en person eller ett parti som man vill förmedla till någon. Man måste dock komma ihåg att den bild man vill förmedla inte alltid överensstämmer med den bild som folk har om en enskild politiker eller ett parti. Därför är det också viktigt att tala om image, dvs. den bild som folket ser. Man måste tydligt skilja på det man är och det man vill vara. Läs mer här! Centerpartiet – De lokalt inriktade frihetsvännerna I PT nr. 3 2004 diskuterades frågan om de borgerliga partierna ska slå sig samman till två partier för att renodla partistrukturen inom borgerligheten. Jag tycker att debatten är något snäv då det inte är antalet partier som avgör regeringsdugligheten. Det som avgör är istället förmågan till samarbete och den förmågan har hittills visat sig vara god. Läs mer här! Federalism - En vidareutveckling av Centerpartiets ideologi Decentralisering började användas av Gunnar Hedlund som ledde Centerpartiet 1949-1971. Begreppet syftar till att lägga makten så nära de berörda människorna som möjligt. Politiska beslut ska inte tas ovanför människors huvuden. Istället för att staten delegerar ned makten och befogenheterna ska beslutriktningen gå från andra hållet. Läs mer här! Intressanta böcker om Centerpartiet Här publicerar jag recensioner och kommentarer om böcker som bör ha intresse för Centerpartiet. Per Albin - vännen - arbetskamraten - hedersmannen Denna bok handlar förvisso om Per Albin Hansson men är väsentlig för Centerpartiets ideologiska identitet då Bondeförbundets ledare 1934-1948 har skrivit boken. Den ger en bild av dåtidens politiska problem och lösningar. Den ger även en tydlig bild på hur Bondeförbundets ledare tänkte om den politik som fördes samt vilken politik som borde föras. Kommande recensioner: Lagercrantz, Arvid: En bonde blir statsminister - Thorbjörn Fälldin samtalar med Arvid Lagercrantz, Albert Bonniers Förlag, 1998 Enochsson, Jorma., Petersson, Roland: Gunnar Hedlund, Norstedts, andra upplagan, 1973 Ekohumanism = Liberalkonservatism Det är inte så populärt hos centerpartister att antyda att Centerpartiet skulle vara ett parti som bygger på någon av de tre ideologierna socialism, konservatism eller liberalism. Det finns förvisso många grenar inom varje huvudideologi men det finns en gemensam grund inom alla dessa tre ideologier. Det finns också andra ideologier såsom feminism, nyliberalism och anarkism mm. Feminism har blivit något som alla kallar sig för att bevisa hur duktiga de är på jämställdhet. Men det enda dessa personer bevisar är att de inte har någon riktig grund att stå på. Att de är hoppjerkor som inte vågar tro på partiets ideologiska grund. För Centerpartiet är det extra illa eftersom partiet har tappat den ideologiska kompassen. När ett parti tappar sin inriktning blir resultatet förödande. De politiska budskapen blir obegripliga och icke-enhetliga. Man förstår inte vad partiet vill om de får regeringsmakten. Frågan är om partiet självt vet det. Det finns bara en lösning på detta problem. Det är att finna sin ideologiska grund. Att hitta hem ideologiskt. Men istället för att ta en rejäl funderare hyr man in ytliga konsulter som försöker sälja ett koncept som om politik handlar om att välja tvättmedel. Historiskt har Centerpartiet försökt finna sin identitet som en ideologi som står bortom höger och vänster, ett parti som inte är en produkt av industrialiseringens ideologier. Det ligger något i Centerpartiets identitet som gräsrotsparti som har båda fötterna på jorden samt är starka i sina rötter. De andra partierna har oftast varit centraliseringsdogmatiker som trott att allt som är störst är bäst. I vissa fall kan det vara sant, i de flesta fall inte. Ekohumanism kan bli något stort om Centerpartiet bara vågar ta ut svängarna lite. Om partiet slutar att glutta på Socialdemokraterna och Moderaterna för att sedan ställa sig mittemellan dessa partier. Mittens rike måste väl ändå vara ett av de dummaste idéer som Centerpartiet kläckt ur sig, ja förutom Centerfeminismen då. I Svensk tidskrift nr. 8-9 1992 (en tidskrift som står Moderaterna nära) visar Gösta Bohman hur absurt hela tanken med mittenidén är. Det betyder i förlängningen att man inte har någon egen politik. Allt beror ju på vad Socialdemokraterna och Moderaterna bestämmer sig för att tycka. Mål saknas! Medel saknas! Allt handlar alltså om makt! Jag har skrivit en artikel i Politisk Tidskrift (Medlemstidning för Centerpartiet) där jag analyserat Centerpartiets ideologi - Ekohumanismen. Min tes är att Ekohumanismen är samma sak som liberalkonservatism. För att distansera sig från Moderaternas liberalkonservatism kan det vara bra att kalla Centerpartiets ideologi för ekohumanism. Bygg centerpartiet på federalismens principer Jag har gjort en längre analys som bygger på ovanstående artikel. Satsa på federalismen - En ingående analys. Förslag till ett punktprogram Jag har punktat upp ett kortfattat förslag till ett nytt (eller snarare återfött) Centerparti som bygger på en utmaning av den socialdemokratiska hegemonin. Det nya Centerpartiet - ett punktprogram! Borgerlig samverkan Att bara oroa sig för Centerpartiets ideologi är inte tillräckligt. Hela borgerligheten är försvagad och saknar totalt visioner. Allt snack är bara ett spel för gallerierna. Få menar allvar med systemskifte. De vill ha det som de har det av partiegoistiska skäl. De trivs med sina grupperingar. De vill inte samarbeta med konkurrenterna för att minska Socialdemorkaternas makt. När borgarna vinner beror det dels på ekonomiska problem och dels på att socialdemokratin är försvagad. Borgarna vinner sällan och när borgarna gör det är det inte på grund av borgarnas styrka. Borgarna har aldrig varit starka. De har suttit vid makten i nio år av sjuttio möjliga. Ett uruselt resultat. Om borgarna vill regera måste de visa handlingskraft. Jag har skrivit en artikel om hur borgarna bör samverka: Borgerlig paraplyorganisation Samma artikel är publicerad i en förkortad version i Politisk tidskrift: Borgerlig vilsenhet förhindrar ett systemskifte