2004-12-23
1. Stadsmissionens enträgna arbete
2. Sambandet mellan beskattning och tillväxt
3. Abused men
4. En kvinnas privilegium
5. Herrelösa fastigheter
6. Manpower – En antifeministisk blog
7. Landgren i riksdagen – En ny blog
8. Maktskifte
9. Intressanta artiklar inför valet 2006
10. Pengar i politiken spelar större roll i Sverige än i USA
11. Dödsstraff – Fördelar
12. Dokussåpa ger en bild av samhället i stort
13. Turkiets plats i EU
1. Stadsmissionens enträgna arbete
Det finns för få hjälporganisationer i Sverige, det mesta är idag socialiserat. Och därför faller alltfler människor genom maskorna. Tyvärr existerar det ingen grundtrygghet i Sverige. Den som en gång har tappat fotfästet har svårt att komma in i samhället igen. De som mest behöver hjälp i Sverige får den inte. Visst beror mycket hemlöshet på missbruksproblem, men ska sådana misstag leda till en evig fördömelse? Varför inte erbjuda en chans till? Det är det Stadsmissionen gör. De erbjuder en chans att komma tillbaka i samhället, inte genom snällism, utan genom att ställa krav och behandla de utsatta som människor och inte som klienter.
Jag är extra imponerad över projektet Klaragården där misshandlade kvinnor kan gå för att få hjälp. Där existerar ingen manshatarideologi och inga konspirationsteorier som förvärrar de misshandlade kvinnornas situation. Till och med män är välkomna i verksamheten av den enkla anledningen att kvinnor som enbart har erfarenheter av onda män ska kunna komma i kontakt med goda män som på det viset kan ge dessa utsatta kvinnor förtroende för män. Det är förståeligt och ursäktligt om någon hatar män på grund av hemska upplevelser, men det är oförlåtligt att hata män av ideologiska skäl.
Av den anledningen skänker jag 50 kr. till Klaragården varje månad. (Orsaken till att beloppet är så litet är att jag är arbetslös och saknar egentlig inkomst.)
Ställ upp du med för dina medmänniskor!
Läs om Klaragården!
Du som oroar dig över verksamhetens seriositet med tanke på den skandal som tidigare uppdagats i Uppdrag granskning bör läsa här:
Stockholms Stadsmission granskar lägenhetskontrakt till anställda!
Vi tar kritiken på stort allvar!
Stockholms Stadsmission antar nya policys!
Vi har inte "stoppat avslöjandet"!
Vi har inte "stoppat avslöjandet"!
Granskningen av Stockholms Stadsmission!
Ny ledning på Stockholms Stadsmission!
Här kan vi snacka om att ta krafttag mot omoraliskt handlande samt lära sig av misstagen. Något för staten att ta efter!
2. Sambandet mellan beskattning och tillväxt
Som ni märkt har jag tagit upp diverse studier som visar på att skatter påverkar tillväxt och välfärd. Detta har jag gjort dels för att balansera den snedvridna syn på skatter som råder i konungariket Sverige och dels på grund av att några läsare bett om belägg för mina påståenden om att skatter skadar välfärden. (Nu vill jag dock betona att det påstådda sambandet mellan skatt och tillväxt inte är min främsta orsak till att jag vill minimera skatteuttaget.)
Nu när jag hänvisat till ett antal studier som indikerar ett samband får jag höra att orsakssambanden är oklara. Det är svårt att veta om det är just skattesatserna som avgör välfärd och tillväxt eller om det är andra faktorer. Detta är för mig inget nytt. I en artikel i Contra kommenterar jag Charles Adams påstående i boken ”For good and evil: The impact of taxes on course of civilization” att perioder med höga skatter historiskt sett har kännetecknats av nedgångar medan perioder av låga skatter har kännetecknats av ekonomiska uppgångar. Givetvis är inte orsakssambanden självklara, det kan ju faktiskt vara så att fursten, kejsaren eller konungen tar ut högre skatter under ekonomiskt dåliga tider för att därmed få tillräckligt med intäkter vid ekonomiska nedgångar. Men samtidigt har det visat sig att de höga skatterna har förvärrat den ekonomiska situationen. Svaret på det blir givetvis från kritikern att man inte kan veta att det var just de höjda skatterna som förvärrade den ekonomiska situationen.
Nej, det är självklart. Men om man inte kan dra slutsatser av ett empiriskt underlag, vad ska man då med den ekonomiska vetenskapen till? Man kan ju flumma runt i postmoderna teorier hur mycket man vill, men för mig känns det bättre att utgå från det vi vet och inte det vi inte vet. Har vi fel kommer vi antagligen att finna felet i framtiden och då är det dags att korrigera våra ”sanningar”. Jag föreslår helt enkelt att man utgår från den mest sannolika och troliga förklaringen. Jag har nu genom att hänvisa till diverse studier gett indikationer på att jag har rätt. De som inte håller med mig får hänvisa till studier som visar motsatsen så kan jag läsa igenom dessa för att antingen argumentera emot dessa studier eller helt enkelt byta uppfattning.
I Sverige blir man oftast misstänkliggjord om man hänvisar till skatternas negativa effekter på ekonomin. Man läser bara det man vill läsa och inget annat, som om skattesänkarfreaken skulle vara ensamma om detta. Men faktum är att jag sedan barnsben har blivit itutad att skatter enbart är av godo och att effekterna på ekonomin är marginella. Men varför ska jag tro på dessa studier?
Slutligen vill jag påpeka att hela nationalekonomin går ut på att finna samband mellan olika faktorer. Vad händer om riksbanken höjer räntan? Vad händer om inflationen blir för hög? Vilket samband finns mellan inflation och arbetslöshet? Hur kan staten försämra eller förbättra de ekonomiska förutsättningarna på marknaden? Osv. Betyder detta att nationalekonomin är meningslös då ingen av dessa frågor kan besvaras med naturvetenskaplig exakthet?
Friedrich Hayek (min favoritekonom och favoritfilosof) talade ofta om kunskapsproblemet. Det finns inte tillräckligt mycket kunskap för att från centralt håll kunna finjustera och/eller reglera ekonomin. Ju mer centralt ett beslut tas desto mer kunskap går förlorad. Marknaden fungerar bäst om individer själva får ta sina egna beslut utan att staten försöker ingripa. Hayek ansåg dock att riksbanken kunde skapa någorlunda bra förutsättningar genom räntejusteringar och han godkände en viss omfördelning via skatter.
Hursomhelst har Hayek onekligen en poäng. Den ekonomiska vetenskapen är mer farlig när den används för att via skatter försöka skapa mer välfärd än att kunskapen används av marknadens alla aktörer på en fri marknad. Den spontana ordningen är mer säker än social ingenjörskonst.
Slutligen kan man inte bevisa allt genom studier utan man måste även använda sig av logiska resonemang om varför skatter påverkar välfärden. Den som är intresserad av sådana resonemang kan söka sig till Danne Nordling på Skattebetalarna.
Det är allt bra underligt att när man påpekar att det finns studier som visar på att skatter påverkar välfärden negativt får man höra att det finns studier som visar motsatsen. Men när någon hänvisar till en studie som visar att det inte finns något samband mellan skattenivå och välfärd, då är det dagens sanning.
3. Abused men
Det är inte bara om skatter som jag tjatat om. Jag har också tjatat om mansmisshandel som av de flesta politiskt korrekta förnekas som fenomen. Philip W. Cook som har skrivit boken ”Abused men” har en hemsida där boken presenteras.
Besök Abused men!
4. En kvinnas privilegium
Malin Michea har återigen skrivit en bra artikel om feminismen på Sourze. Jag har tidigare i
nyhetsbrev 28 kommenterat en artikel om Margareta Winbergs hyckleri. I artikeln ”En kvinnas privilegium” påpekar hon att det enbart är tillåtet av kvinnor att objektifiera män. När motsatsen sker blir det ett himla liv. Även män mår dåligt av skönhetsideal, men sådant får man inte tala om i likriktningens Sverige.
Läs artikeln här!
Läs även det malinistiska manifestet som skrivits i polemik mot feministiska manifestet!
5. Herrelösa fastigheter
Läste en intressant sak på PJ Anders Linders blog om hur feminismen även får nyanserade partirepresentanter att ägna sig åt rent trams. Kristdemokraten Ragnwi Marcelind ansåg sig manad att protestera mot jämställdhetsminister Jens Orbacks ordval. Följande citat kommer från ett öppet brev från Marcelind till Jens Orback: ”Det är diskriminerande att tala om "herrelösa fastigheter". Även kvinnor äger hus. Byt begrepp till "ägarlösa fastigheter".
Jösses! Är det sådant våra politiker ägnar sig åt? Det kanske börjar bli dags att reducera antalet platser i riksdagen. De har tydligen för lite att göra om dagarna.
Läs om tramset här!
6. Manpower – En antifeministisk blog
En antifeministisk blog som går lite väl långt i sin kritik mot feminismen. Bloggen tangerar också gränsen till maskulinismen som är lika illa som feminismen. Hursomhelst är det en befrielse att få läsa tokigheter från andra hållet och inte bara från feminismen. Faktum är att anser man att innehållet på denna blog är orimlig, då måste man dra samma slutsats om feminismens resonemang.
Följ en antifeministisk blogg här!
7. Landgren i riksdagen – En ny blog
Den värderingsorienterade kristdemokraten Per Landgren har startat en blog. Kan vara bra att följa om man vill vidga sina vyer något genom att ta till sig resonemang om bland annat etisk beskattning och stamcellsforskning. Det sistnämnda har han skrivit en bok om.
Följ Landgrens blog här!
8. Maktskifte
Jag har under en längre period studerat maktskiftet 1976 då borgerligheten kom till makten efter 44 års socialdemokratiskt styre. Jag har bland annat läst boken ”maktskifte” och skrivit en resumé av så gott som alla bidrag. De misstag som begicks då bör vi lära oss av för att minimera riskerna inför ett eventuellt maktskifte 2006. Det finns även andra kunskaper som kan komma till nytta såsom Fälldins statsmannakonst. Nyckeln till framgången, och fallet, var Fälldins helhetssyn där Centerpartiets intressen inte gick före borgerlighetens. Kärnkraften var dock ett undantag men den frågan blev en livlina (som dock visade sig vara en återvändsgränd) för Fälldin som började förlora fotfästet efter 1973 års framgångsval. Fälldin växte dock in i rollen som statsman och lät inte särintressena styra vilket inte togs emot väl av Centerpartiets egen riksdagsgrupp. Även de andra två partiernas riksdagsgrupper satte käppar i hjulen. Partiegoismen är viktigare i våra sekteristiska partier än Sveriges bästa. Även Gösta Bohman och Ola Ullsten gjorde sitt för att försvåra samarbetet. Några exempel på det kan man få från Ulf Adehlsohns bidrag i boken.
Läs mina reflektioner här!
9. Intressanta artiklar inför valet 2006
Skriv på som sympatisör för maktskifte!
Sverker Åström är en gammal socialdemokrat som börjat tröttna på maktarrogansen. Han anser att Socialdemokraterna har övergett sina principer när de samarbetar med gamla kommunister och miljöpartister. Det är en skam att kommunister har en så stor makt i Sverige. Det är inte bra när ett och samma parti har suttit vid makten i flera decennier.
Läs artikeln här!
Den nye MUF-ordföranden Johan Forsell (som skrivit bra artiklar om fördelarna med Bush) har varnat för Moderaternas urvattnade politik där ekonomiska kalkyler överskuggar ideologin. Forsell hänvisar till Fredrik Reinfeldts bok ”Det sovande folket” från 1993 när han visar hur Moderaterna har övergivit sitt kall. ”Välfärdsstaten är en omöjlig konstruktion”.
Läs mer här!
Tove Lifvendahl och Henrik von Sydow har skrivit en artikel om hur Reinfeldt och Moderaterna kan lära sig av George Bush och republikanerna. Den första lärdomen: Vägen till Rosenbad går via Rosengård. Bush har lyckats föra fram minoriteter utan att diskriminera någon annan grupp. Detta till skillnad från demokraterna och John Kerry som förespråkar diverse bidragsreformer för att hjälpa minoriteter. Bush vill istället undanröja diskriminerande strukturer och låta individerna själva ta sig fram av egen kraft.
I USA vill man integrera, inte assimilera. Det är helt okey med olika kulturer bara man följer vissa gemensamma normer. Många brukar betrakta den amerikanska patriotismen med avsmak men faktum är att den amerikanska patriotismen inkluderar till skillnad från Sveriges vänsternationalism som exkluderar. Se bara på Byggnads beteende gentemot lettiska byggnadsarbetare.
Den andra är ägardemokrati. Den konservative Jarl Hjalmarssons kontrautopi till folkhemmet kommer nu väl till pass. Öka möjligheten till privat sparande. Den här punkten borde inte vara svårt för Centerpartiet att ta till sig av.
Slutligen värderingsfrågor. Våga diskutera rätt och fel. Kombinera frihetsbudskapet med ansvarsbudskapet.
Läs artikeln här!
10. Pengar i politiken spelar större roll i Sverige än i USA
Man hör ofta att pengar spelar en för stor roll i den amerikanska politiken. Men då glömmer man att USA är ett stort land. Tar man hänsyn till det gav LO inför valet 2002 mer pengar per capita till Socialdemokraterna än vad George W. Bush lyckades samla in i kampanjkassan inför årets val.
Läs om det här!
11. Dödsstraff – Fördelar
Ateneummedlemmen och Oxfordstudenten Nils Hägerdal inventerar och värderar argument för och emot dödsstraffet och kommer fram till den förbjudna slutsatsen att dödsstraff är rättvist och ekonomiskt. Han sätter även upp fyra rekvisit för en dödsstraffsdom; 1. Det krävs att brottet är grovt för att legitimera dödsstraff (retributionsrekvisitet), 2. Möjligheten till rehabilitering måste vara liten, 3. Det ska finnas sannolika skäl att den dömde kan komma att begå fler brott, 4. Beviskraven måste vara väldigt stora för att undvika att oskyldigt dömda döms till dödsstraff.
De så kallade liberalerna, som idag är bland de som är mest intoleranta, ser enbart problemet från ett håll, dvs. från den tilltalades synpunkt. Precis som DNA-frågan intresserar sig liberaler enbart om integriteten för de som utsätts för statens kränkningar men bryr sig föga i om integriteten kränks av andra medborgare. Staten behövs för att skydda människor från frihetsberövning och andra rättighetsinskränkningar. Staten kan också göra fel men det betyder inte att det enbart är staten som kan kränka integriteten.
Läs Nils Hägerdals väl genomtänkta resonemang!
Den som vågar utmana sina fördomar bör läsa David Andersons bok om dödsstraffet här!
12. Dokussåpa ger en bild av samhället i stort
Jag har tidigare skrivit om hur människors attityder påverkar samhället i stort. Om hur någon-annan-ismen har brett ut sig och fångar in oss i ett bidragsnät. Nu finns det ännu ett exempel på hur arbetsmoralen och det egna ansvaret har gröpts ur genom någon-annan-ismen. Debattören Christian Gergils har skrivit en bok och en artikel om hur dokussåpor avspeglar strömningar i samhället. På farmen kunde vissa människor ligga och sola sig medan ett fåtal jobbade häcken av sig för att få verksamheten att fungera. När de arbetsamma tog upp frågan på dagordningen mobbades de ut av majoriteten. Majoritetens förtryck – i vardagligt tal kallas det demokrati!
Läs Christian Gergils artikel här!
13. Turkiets plats i EU
Jag har tidigare varit väldigt säker på min sak vad gäller Turkiets plats i EU. Det är ju självklart att EU inte ska vara en kristen klubb för inbördes beundran. Men är frågan så enkel? Varför ska ett land som inte ligger i Europa vara med i Europeiska unionen. Okey, Turkiet har några plättar jord på den europeiska kontinenten men är inte det lite väl överskattat? Eller finns det också planer att Ryssland ska bli medlemmar?
Först och främst måste Turkiet skärpa sig när det gäller mänskliga rättigheter (och nej, dödsstraffet som sådant bryter inte mot mänskliga rättigheter) och de måste erkänna de folkmord landet genomförde mot de assyriska, syrianska, kaldeiska och armeniska folken 1917. Sedan måste man fråga sig varför Turkiet ska bli medlem före europeiska stater såsom Ukraina och Serbien Montenegro.
Det finns också en fara med att ett så stort land som Turkiet kan få en alltför stor påverkan på EU som har en annan kultur än Turkiet. Må vara att kulturen skiljer sig även inom EU, men det finns gradskillnader. Hur stora skillnader klarar EU av? Kan EU stå stark gentemot islamisterna som kan tänkas kunna utnyttja Turkiets medlemskap i EU? Observera islamisterna, muslimer i sig är inget hot så länge det stannar med en privatreligion bland fler.
Det var nackdelarna. Nu över till fördelarna. I ett nummer av Axess
kunde jag läsa om en fördel som väger väldigt tungt. Om Turkiet blir medlemmar kommer utvecklingen av EU till en överstat försvåras. Då kommer EU tvingas till att fokusera på EU-kärnan, dvs. fri rörlighet för personer, tjänster, varor och kapital.
En annan stor fördel som jag länge fört fram är att utvecklingen av Turkiet till ett land med en sekulariserad stat där den muslimska kulturen bevaras via det civila samhället förstärks om Turkiet får möjlighet till ett medlemskap. Det skulle också kunna underlätta den demokratiska utvecklingen i mellanöstern. Se bara på Spanien och Grekland.
När jag vägt samman dessa två vågskålar har jag kommit fram till att fördelarna överväger. Jag vill dock inte underskatta nackdelarna och riskerna med kulturkrockar som vissa liberaler tenderar att göra. Är EU till exempel beredda att satsa på demokrati i mellanöstern vilket är en förutsättning för att ett turkiskt medlemskap ska fungera?
Vi ska också ha klart för oss att Turkiet rankas som 3,5 av Freedom House som mäter friheten i världens länder utifrån civil frihet och politisk frihet. Detta är en av de lägsta rankningar något kandidatland någonsin har haft. 1 är fritt och 10 är ofritt. De länder som rankas från 3,5 är delvis fria och de länder som rankas från 5,5 betraktas som ofria. Sverige är i gruppen 1,0, Polen har 1,5, Serbien Montenegro har 2,5 och Ukraina har 4,0.
Varför inte avskaffa tullunionen istället? Då kommer ju alla länder att få samma förutsättningar att handla med EU.
/Fredrik Runebert
